Snöret som röven hänger i

Goddag mina vänner. 
Dags att gnälla av sig😉.

Hur hänger livet?
-Mjo ganska oduglig som människa i samhället just nu.
Funderar på att söka in till livets hårda skola och släpa fötterna efter mig o leva på andras skattepengar resten av livet. 
Nä men nu överdriver jag lite, riktigt så illa är det inte jämnt men den bipolära sidan gör sig ju mer påmind varje dag när jag inte har nåt mellanläge. 

Är nu på vecka 6 i sjukskrivning.
De första veckorna var jag positiv och märkte förbättring, inte så svårt kanske med tanke på att jag knappt kunde gå eller röra mig första dagarna.
Med sista veckorna så är det så löjligt små framsteg och sådana käftsmällar som slänger en tillbaka i ryggläge. 
Har konstant ont hela djävla dagarna dock inte olidligt men hela tiden smärta och rörelsehindrad som en strandad säl. 
(null)

Denna känslan inom mig är nog värst då jag känner mig helt oduglig som människa. 
Klarar inte ens mina vardags sysslor som disk, matlagning, ett varv med dammsugaren och kanske vika lite tvätt en dag.
Efter bara en av sysslorna så får jag ännu ondare och mer hindrad så känns ganska olönt, man prioriterar vad som måste göras. 

Kan inte bära, kan inte böja mig för långt fram, kan inte vända mig för hastigt, kan inte vrida mig för mycket. 
Tur som fan vi ligger högst på näringskedjan annars hade jag varit körd. 

Läkaren var ju inte så positiv heller då det kan ta lång tid, typ 4-6 månader är tydligen helt normal.

Jag vill ha svinhög feber, magsjuka och demens för att bara ha smärta och vara rörelsehindrad hela dagarna gör att hjärnan fortfarande fungerar dock med löjligt kort stubin. 
Då hade jag kunnat sova bort eller ha ett smittsamt skäl att undvika människor. 

Inte som nu, glider omkring som en djävla primadonna som endast kan stirra och eventuellt hålla upp dörren för dig.
(null)



Jag saknar mitt jobb, mina kollegor och mina härliga butiker. 
Är självklart medveten om att jag är helt oduglig på att utföra nån del av mitt jobb just nu och accepterar (typ) detta så försöker inte ens komma tillbaka snabbare än ryggen tillåter.

Rädslan för att rehaben ska bli ännu mera långdragen eller jag får mer/fler skador gör att man försöker träna mjukt och inte gå under psykiskt. 


Utnyttjar viaplay och Netflix aktivt så får verkligen valuta för pengarna. 
Gått så långt så tillomed svenska serier är ett alternativ. 

Så tack o hej från tant fucking djävla bitter fitta.
(null)




RSS 2.0