Sorgen lägger sig
Imorgon är det 3 månader sedan min mamma gick bort.
Jag är fortfarande inte helt klar med alla papper.
Det är förvånansvärt mycket att ordna, få fram, fullmakter, telefonsamtal och bekräfta.
Det känns fortfarande helt overkligt.
Jag tänker på att ringa mamma varje dag.
Det känns som att vanorna är svåra att bli av med, jag önskar att höra hennes röst en sista gång.
Att inte hennes sista ord skulle vart:
Nu dör jag….
Känns jobbigt att hon inte fick bli en palliativ patient så man kunde hålla hennes hand när hon somnade in.
Samtidigt är jag glad att hon slapp lida och att det gick fort ändå.
Jag vet inte vad som egentligen hade vart enklast.
Hursom helst så hade hon ju gått bort, jag kanske bara önskar det funnits mer tid?
Julen var dock ganska trevlig.
Jag hade fullt hus.
Vi började ganska tidigt då pappa kom från Norge och bror från grums.
Så de skulle hinna hem i tid, det är ju ändå vinter (eller vad man ska kalla det).
Barnen blev nöjda och alla blev mätta.
Nu när ett nytt år har kommit ska vi försöka leva livet för de som inte fick fortsätta leva.
Tack för denna gång.
