Virripedia

Jag säger som Gert Fylking -ÄNTLIGEN.

Fick åka ner till karlstad igår IGEN,
fast denna gång berodde det inte på värkar utan lite foster rörelser och högta hjärtljud.
Åkte ner efter mycket krångel med barnvakt, bil och chafför.
Det är fan inte lätt att få ihop allt jämnt.
Nu har jag vänner och familj som ställer upp men det blir sjukt dyrt och mycket besvär.
Speciellt när man vet att det bara är en kontroll sen kommer jag hem igen.
Men min barnmorska släppte mig inte därifrån förrän jag fixat allt annars hade jag fått åkt färdtjänst.
Precis som det skulle blivit något billigare eller mycket enklare.
100 kronor per person och väg kostar färdtjänst.... SINNESSJUKT....
Men det fixade sig tack och lov.

Undrar om det står i mina journaler att jag är rymmningsbenägen.
För samma sak fick jag tillsagt i lördags på bb.
Du stannar här, lovar du att du väntar.
Herregud, jag har bara rymt en gång.
De har ju mina journaler och de behöver jag inför förlossningen.
Speciellt nu när min graviditet har ändrats till komplicerad,
då behöver de andra som tar emot oss läsa mina journaler.

Jag var orolig för att all stress på bebisen gjort henne helt slö men de hävdar att allt är bra.
Iallafall så fick jag ÄNTLIGEN en förstående läkare som gav mig en tid till igångsättning.
Så om inte bebisen kommit självmant och allt ser fint ut så får jag bebis 31 maj.
Det känns underbart att det ÄR ett slut på denna smärta.
Fast jag ska erkänna att när värkarna sätter in i sina ljuvliga perioder,
då känns 12 dagar OTROLIGT långt bort....

Men det är nära, mycket nära...
Skönt att det snart är över.

Då kanske mina blogg inlägg handlar om annat än mina plågor.
Men vänta er inte för mycket mohaha mohaha.
Detta är faktiskt min ventil så min stackars man slipper LYSSNA på ALLT.

Nu börjar det äntligen kännas som vår och sommar.
Hoppas stenhårt på att det blir en varm och skön sommar.
Våren verkar ju normal och vintern var otroligt låååång.
Skönt är det än så länge i varje fall.

Var på bb igen i lördags men blev som vanligt hemskickad.
Med förfrågan om mer bricanyl och morfin.
När fan började man ge gravida morfin?
Är jag den enda som reagerar på detta faktum.
Har som vanligt googlat och kollat.
MORFIN verkar ju nyttigt.

 

Ibland ges morfin också till kvinnor som har besvärliga förvärkar, så kallade pinvärkar, som inte är aktiva förlossningsvärkar. Morfinet kan hjälpa kvinnan att slappna av och sova en stund.

Så går det till

Morfin ges med en spruta i skinkan eller lårmuskeln. Effekten sitter i ungefär två till tre timmar. Morfinet går även över till barnet men försvinner från barnets kropp inom ett dygn. Det innebär att effekten oftast hinner upphöra innan barnet föds.

Risker

Du kan bli trött och illamående, kräkas och få minnesluckor. Barnet kan bli slött och få nedsatt andning. Morfinet kan även påverka barnets förmåga att ta sig till bröstet och amningen kan fungera sämre. Om barnet skulle visa sig vara påverkat av morfinet kan man ge läkemedel som hämmar effekten.

Hämtat från vårguiden....

 

 

På riktigt VEM fan VILL ta något dyligt när man har ett annat liv i magen.

Inte jag iallafall.

Helt sinnessjukt....

 

Jag kör på hallonbladste istället.

Hallonbladste

Hallonblad innehåller oxytocin. I kroppen tillverkas oxytocin av hypofysen som ett avslappnande och rogivande ämne. Inom sjuklvården används det bl. a. för att starta förlossningsarbetet. Vid ett avkok blir sällan så påtagliga effekter, som att omgående dra igång en förlossning. Men barnmorskor har i alla tider rekommenderat hallonbladste i graviditetens sista fas, för att förbereda kroppen på födseln och för att allt detta ska fungera stärkt och smidigare. För att den gravida inte ska riskera ett för tidigt förlossningsarbete ska produkten inte tas förrän vecka 35.

Inte bara gravida behöver rogivande avslappning

Hallonbladste är inte bara för höggravida, den har fler användningsområden. Inte minst efter en graviditet, för att dra samman livmodern samt för att öka kroppens läkeförmåga - bra vid efterblödningar hos både djur och människa. Oxytocin stimulerar även till en välfungerande amning, som även bildas vid bröst/kel-kontakten mellan moder och barn. Te på riktiga örter är perfekt för ungdomars nyttiga (givande) fikavanor, för djur och t.o.m. för män - hallonblad för alla som upplever sig spända, stela eller inombords stressade. Då blir oxytocinets effekter ofta en välkommen hjälp - för mer ro i varelsen och för bättre avslappningsförmåga.

Så här ska mjukas upp för värkarna klarar min kropp av utan hjälp.
TRUST ME....

 

Men nu har jag lite funderingar över vårkänslor.

Vad är vårkänslor...

Det sägs ju att det är när de pirrar lite extra i kroppen och man blir lycklig.

Kommer oftast givetvis under våren.
Folk springer runt på små rosa moln och känner sig nöjda.
Själv brukar jag tyvärr ha lite lättare depressioner under våren.
Mycket gammalt och negativt har inträffat på våren för min del.
Dessutom har jag registrerat att väldigt många par separerar under våren.
När de egentligen borde vara som lyckligast...

Det kanske är svartsjuka som dyker upp när alla börjar blotta mer skinn.
Själv kanske man känner sig blek och fet.
Vilket oftast är sant såhär på våren.
Om man inte tränat som en dåre inför beach xxxx.
Och självklart är ALLA ANDRA FRÄCHARE än en själv.

Men jag har vårkänslor iallafall.
Men då är ju jag redan snyggare och bättre än de flesta hahaha.
Nej men på riktigt så känns livet faktiskt ganska bra.
Jag ser en ljusning i framtiden.
Mitt liv kommer att innehålla fler soldagar enligt smhi.
För solen är mer ofta på gotland.
Så det så..,
Fick ett jätte intressant erbjudande om boende igår.
HOPPAS HOPPAS att det är lika vettigt som det lät.
Min underbara svärmor ska kolla upp det åt oss.
För en 5.a i visby.
Eget hus och relativt dyr hyra men om det är rätt så är det värt det.
Vi blir ju några stycken som ska få plats och trivas också.
Kanske vi har tur så det finns en liten trädgård också.
Då får jag allt jag önskar mig...

THATS MY LIFE just nu.....

 

 

 

Så i onsdags var det dags igen, mot BB.
Dock lite motvilligt.
Min barnmorska praktiskt taget tvingade mig då jag "glömde" ringa dit själv i tisdags.
Har haft värkar till och från i några veckor men jag tycker inte att det "bara" är att åka ner.
Det som är lite jobbigt är när bebisen hetsar upp sig för hon har höga hjärtljud ändå.
Men frågade om detta på bb nu och de försäkrade att så länge de ligger i magen ska de klara av stressen som värkar medför dom.
Det är ju skönt att veta.

Men iallafall så ringde hon ner för hon kände värkarna och bebisens hjärtljud var uppe i 170.
Men det blev som vanligt, spruta för att avstanna värkarna och en kontroll.
Det konstaterades även att det faktiskt var slemproppen som släppte i helgen.
Denna gång var dock inte sprutan så effektiv.
Redan efter 1 timme började jag känna av igen.
Men de kommer mycket mer sällan och inte jämnt.
Jag har faktiskt varit smärtfri under nätterna nu och bara haft regelbundet några timmar då och då.
Känns nice att få sova lite igen.

De vill att bebisen ska stanna inne 2 veckor till så vi slipper avdelning 10.
Hoppas att det går men jag är inte så orolig längre för nu är oftast bebisarna klara,
med lite syrgas hjälp i några timmar eller dagar så brukar de klara det bra själva sen.
Så är uppdateringen med min graviditet denna gång.

Men nu är strax dagens middag klar som består av korv stroganoff och ris.
Givetvis lite grönsaker.
Ica har nu börjat med tomater på lösvikt.
Sååååå gott då de har blandade sorter och man inte behöver köpa så många i taget.

Hejpa

Tjena.

Nu ska jag gnälla lite igen....
Känns som det ända jag gör är att gnäller och tycker livet suger just nu.
Men det är fan jobbigt när man går med konstanta smärtor och inte kan göra något.
Jag känner mig som en krympling medans jag i själva verket bara är gravid.

När man har värkar eller vad det ska kallas,
jag går runt i latentfasen utan att få igång sammandragningar.
Skitjobbigt, för det är ju bättre om det kommer igång för då är det ju snart slut.
När jag ligger i värkar inför förlossningen så tar jag smärtan mycket bättre, kräver inte ens smärtstimulerande.
Men nu känns allt bara lönlöst.
Har även försökt att promenera så det skulle komma igång, det ända som hände var MER smärta.

Livet känns helt lönlöst och tråkigt.
Det är jobbigt att ligga så mycket och känna att man försummar barnen.
De springer omkring och jag ligger.
Kan prata med dom men så vill de krypa intill eller klättra i sängen då gör det skit ont i hela magen. GÖTT...

Ska till barnmorskan idag igen så jag kommer väl att få skäll igen då jag vägrar ringa bb för kontroll.
-Har man ont så ska man äka ner till bb i KARLSTAD.....
För att göra vad????
Kolla fosterljud, värkar och ligga i ett djävla rum i flera timmar....
-Bättre att kolla 1 gång för mycket än för lite...
Möjligt, men det är ju inte så att jag bor brevid sjukhuset.
Det är lite besvär att åka ner.
Har ju som sagt 3 barn innan och ingen bil.
Måste då ha barnvakt och skjuts som kan vänta kvar i allt mellan 3-5 timmar för man blir ju hemskickad för att invänta regelbundet värkarbete.
Så djävla rockigt NOT.

Har börjat fundera på att sätta en kulon mellan benen efter denna här.
Tror faktiskt inte att jag orkar med flera sådana här graviditeter.
Eller graviditeterna är det inget större fel på utan detta förarbete när jag ska föda.
Man måste ju tänka på att jag då har 4 barn som är hemma.

Har som sagt tidigare mycket hjälp av min man annars skulle jag fått lagt in mig på sjukhuset.
Men förhoppningsvis ska han väl få ett jobb och då går han inte hemma på dagarna.

MEN MAN SKA VÄL ALDRIG SÄGA ALDRIG..HEHE.

Men över till något helt annat.
Har kollat lite över barnens böcker, ni vet dessa man skriver ner tänder, vikt, längd och utveckling.
Men de flesta har även en massa extra grejer som tyvärr är väldigt tomma i mina böcker.
Som tex första resan, första julen, dop osv, osv....
Hur många på riktigt fyller ut alla dessa uppgifter?
Tror faktiskt inte att det är så många, utom förstföderskor på 35+.

Jag har lite förutfattade meningar om förstföderskor på över 35 år.
De har ju då oftast byggt upp en karriär innan de tar steget till familjen.
Inget fel på karriärskvinnor för det är väldigt målmedvetna kvinnor.
Men när det kommer till deras familj så tror jag att de känner att ,de måste kämpa lika mycket i hemmet som på jobbet.

För det är ju ingen hemlighet att kvinnor fortfarande på 2000 talet måste kämpa och visa att jobbet kommer i första hand.
En småbarnsmamma är inget kap i arbetslivet.
Risken för vård av sjuka barn faller ju oftast på kvinnan.
Så dessa kvinnor då som valt karriär före familj måste ju fortsätta med det.

Har fler än en gång sett deras barn på dagis i skick som jag aldrig skulle skicka dit mina.
Det är ju fler barn där som faktiskt också kan bli sjuka och smitta ner deras familjer i sin tur.
Men bara DE slipper vara hemma ifrån deras betydelsefulla jobb så de kan skämma bort barnen med prylar och märkeskläder så spelar inget annat någon roll.
Tror faktiskt att deras barn hellre hade suttit hemma med mamma i soffan en hel dag och bara fått omsorg än att ränna på dagis med snuvig näsa och envisas att inget är fel för det har mamma sagt.
Det är synd om dom tycker jag.

Fan, jag kan fortfarande känna att när jag spyr eller är skit kass att jag vil ha mamma. hahaha.
Men så är det, alla människor prioriterar olika.

Mina prioriteringar är mina barn, mig själv och min familj.
Jobbigt i många lägen, speciellt ekonomiskt men vi har en hög livskvalité och är lyckliga.
När jag blir gammal (eller äldre) kommer jag se tillbaka på denna tid som stressig men att mina barn fick det de behövde, både fysiskt, materalistiskt och psykiskt.
Det är fan det som räknas, att de vet att familjen alltid är där och tar hand om dig när det verkligen gäller.
Inte att du har de nyaste kläderna, nyaste prylarna eller de senaste grejerna jämnt.

Kärlek och omsorg före pengar....

BARA JAG FÅR MAT KAN JAG GÅ NAKEN....Mohahahahaha

Tänk vad tiden går fort.
Idag är Nova-Lee redan 1 år....
Vid denna tiden i fjol försökte jag få igång regelbundna värker.
Rensade blomrabatter och grejade i trädgården.

Svärmor och hennes man var här också.
Men till slut gick det så man fick komma till bb åtminstonde och få hjälp.
Det var en befrielse att äntligen få ut bebisen och slippa smärtan.

Hon var så liten och vacker när hon föddes.
Lilla biten var bara ca 3,5 kg stor.
I min värld var det jätte litet.

Men under helgen har Nova-Lee invigt sin nya säng.
Hon sover jättebra i den.
Hela nätter och relativt stilla...
Lite Linsan stuk över henne så hon spinner och rör sig en del men stannar kvar i sängen åtminstonde.

Skönt att hon vänjer sig innan den nya kommer så det inte blir tvång utan att det redan är en vana.

Vi har bakat bullar och gjort en liten tårta och en kladdkaka som pappa tjatat om i 2 år.

Snart är det dags för gotland för semester först.
Sen blir det flytten.

Hejpa era flugor outthere......

Min vän Zarah har varit här så vi har fått plocka en del uppe på vinden.
Det har blivit mycket gjort och undan rensat.
Shit vad skit man drar på sig.
Fast med tanke på att jag flyttade hemmifrån när jag var 16 år kunde det säkert varit MYCKET värre.
Vi har faktiskt kommit så långt så jag planerar en loppis på gården nästa helg,
och jag kan börja packa det som inte behövs fram tills flytten.

Gubben och jag börjar verkligen se fram emot flytten.
Det ska bli så skönt att börja om.
Testa nya vyer och förhoppningsvis få nya vänner.
Hoppas barnen kommer att trivas bra men de är ju oftast lite mer "lättplacerade".
Barn har en otrolig förmåga att vänja sig vid nya situationer.

Det lutar även åt att min äldsta följer med.
Det är en sak som glädjer mig otroligt mycket.
Lämna ett barn som jag vet inte trivs i skolan osv är inte lätt.
Även om det är hennes vilja som räknas.
Men jag vill det bästa för mina barn ALLTID.
Och jag tror fast och bestämt att hon kommer få det bättre och mycket bättre förutsättningar för att komma vidare utvecklas och få ett normalt liv på gotland.
Vi får se....

Just nu är ju vi som sagt väldigt glada över beslutet att flytta till gotland.
Vi ser fram emot det och hoppas komma vidare i livet.
Få jobb och få ett stabilt liv där.

Här händer det tyvärr inte mycket.
Vi går här dag ut och dag in.
Inget nytt.
Det mest spännande som händer är att planera inför flytten.
Bara det är tragiskt.

Men that`s life.

Snart, mycket snart är vi där.
Men nu ska jag fixa våffelsmet och vänta in nya lägenheter på gotlandshem....

Känner att jag skriver för lite här.
Vet inte alltid vad jag ska skriva men jag kan ju tala om att det händer inget med bebisen.
Nu har jag tröttnat på att vila så u börjar livet igen.
Försöker att göra så mycket som kroppen tillåter igen.
Givetvis vilar jag vid smärta men jag ligger inte så mycket.
Det är sjukt tråkigt att ligga hela tiden och man blir super stressad över allt som bör och måste göras.

Idag kommer mamma och Zarah hit för att hjälpa mig med barnen och lite plock.
Zarah och jag ska rensa inför en planerad loppis ute på gården här.
Vi ska upp på den berömda vinden som verkar jäsa över av prylar.
Ändå har vi plockat, städat, slängt och rensat hur mycket som helst där uppe.

Vi har annars haft det lugnt och fint och BIL i snart en vecka.
Svenne har jouren så han behöver inte sin privata bil.
Det har varit skönt att inte behöva planera med någon för handling och små saker.
Men nu när jag börjar röra på mig så kommer det gå lättare igen.

Vädret är vårigt och mina trädgårdsmöbler är på plats i trädgården.
Eftersom vi kommer bo kvar i Filipstad över sommaren så ska tältet över också.

Så färdigt med tråkigaste inlägget EVER....
Hoppas jag...