Livsfarliga förtroenden

Hejsan....

Sitter och snokar runt på facebook som man gör rätt ofta.
Man blir chokad vad livsfarliga en del är.
De kan sitta på en fest / fik / cafè eller faktiskt vart som helst och snacka såååå
djävla mycket skit rent ut sagt spy galla över någon.
Sen helt plötsligt är de värsta polarna...

Undrar om detta är något Filipstads syndrom eller om det försigår överallt.
Det gäller fan att veta vem man kan lita på och inte snacka mer skit än du kan stå för.

Mitt motto är hellre olycklig av sanningen än lycklig av lögnen.

Absolut, även om den svider och gör ont men då vet man åtminstonde vart man har folk.
Tänk om någon du litar på snackar skit om dig så fort du vänder ryggen till. OTÄCKT....

Har så jobbigt nu innan flytten, den kommer snabbt och hänsynslöst emot mig.
Är så sjukt rädd att jag inte ska trivas eller att barnen avskyr det eller att jag inte får vänner.
Här uppe har jag några vänner som betyder sjukt mycket för mig.
Kan inte förstå hur vi någonsin kommer träffas igen.
Tänk om man upptäcker att det inte blir någon fortsatt kontakt eller att de som folk flest
i denna stad bara blir helt livsfarliga...
Kan höra dom ; Den där Virr, hon var ju inte klok. Och TJOCK var hon också HAHAHAHA....
Nej, jag skämtar bara för egentligen är jag sjukt smal, på gränsen till anorexisk.... HAHAHAHA

Men på riktigt är det inte prövninger som skiljer de riktiga vännerna från packet.
Och en skit stor och enormt avstånd är verkligen en prövning...

Men jag kommer på besök och då är det fan bäst ni tar emot mig som de vänner jag tror ni är.

Jag är numera äntligen skyddad för fler graviditeter så nu kan min man och jag KELA....
Du vet, lite vuxen kärlek.
Och närhet är jätteviktigt för ALLA förhållanden...
För vi älskar varann men när man knappt kan ta i varann utan att bli gravid då blir det KALLT....

Men nu ska jag visa min man lite LOVE....

Hejpa....


Mysdag

Hejsan

Allmänt:
Idag har vi tagit det riktigt lugnt och skönt.
Hade tvättstugan men bara 3 maskiner.
Helt otroligt på en vecka,vi har ju i och för sig en enorm tvättmaskin på 8 kilo.
Fantastisk uppfinning detta dära.

Så min man och jag plockade ihop barnen och drog till örebro.
Var på det shaizer billigt så han hittade en musmatta som var enorm.

Sen var det mat på max, älskar max...
Men det var något mystiskt där.
Antingen börjar linsan få matallergi annars var deras bollhav djävligt skitigt.
Linsan fick utslag på hela kroppen så jag sa till och de stängde faktiskt bollhavet.
Gav henne en allergitablett ifall att men det märktes inget på andning eller svällde någonstans.
Inte bra alls...

Mina drastiska humörsvängningar har nu lagt sig lite.
Har haft det jobbigt med humöret och förhållandet.
Givetvis beror det mesta på mina hormoner och att det är jobbigt med barn.
Alla vet att småbarnsåren inte är en dans på rosor utan mycket slit och annat.
Allt annat än glamour.
Min nya lukt är kräk och förmodligen ofräsch.
Hinner dock duscha flera gånger i veckan men skulle behöva det varje morgon och kväll.

Flytten:
Äntligen hittade vi soffor på gotland så nu ska inte våran stora med utan det blir
2 stycken 2 sits soffor och ett par sittpuffar..
I vitt, inte så rockigt men det går för allt är tvättbart och då menar jag ALLT.

Vi håller på att småpackar än.
Är så tråkigt för man vet inte vad man kan ta men mycket är undan.
Vardagsrummet är ju tommt och mycket i köket.
Ska börja i Evelinas rum till veckan för hon leker ju inte längre.
Hon är stor nu så en dator och en säng så klarar hon sig länge.

Hejpa för denna gång...




Testing

Kollar bara om min skyddade blogg fungerar.....

Intresse????

Hejsan.

Nu är jag tillbaka dock på mycket bättre humör.
Vi lever fortfarande i totalt kaos men vi har det lite bättre i förhållandet.
Vi kommer att övervinna jobbiga perioder och småbarnsåren även om jag får en knäpp ibland.
Det är där våra olikheter kompletterar varann IGEN....

Har fått lite förfrågningar över min blogg.
Jag la inte ut fotot på Johan för att vara djävlig,
utan för att det var ett roligt foto från våran semester i göteborg.
Och visst, jag idiotförklarar honom ibland men man blir trött.
Det är faktiskt därför jag har min blogg, för att ventilera mig lite.

Jag har ett hett humör och skrika är inte min grej.
När jag skriker har det gått långt, alldeles för långt.
Mitt heta humör skulle jag aldrig visa för mina barn,
för det är då jag säger och gör saker som jag oftast tyvärr får ångra eller äta upp....

Vi har konflikter och diskutioner mer ofta än vanligt just nu men som sagt så är det en period.
Och det jag klagar/gnäller på är inget som jag irriterar mig på i 5 minuter
utan det är tjat som har pågått i flera djävla månader.

Men jag tänker lösenords skydda min blogg så om någon intresserad av att fortsätta läsa
om mig, mitt liv och mitt gnäll.
Lämna då en kommentar med mail så skickar jag lösenord till dig....

OM och bara om du får fortsätta läsa ;)

Tålamod

Hur mycket tålamod har en människa egentligen?
Har funderat över när bägaren rinner över?
hur länge går man och mår dåligt?
Hade det inte varit för barnen hade jag varit singel för länge sen.

Känner att förhållandet inte är något förhållande.
Det är inte ens ett samarbete om barnen längre.
Vi har typ delat upp ansvaret för var sitt barn för det går inte annars.
Nemi-Liz äter bara och tycker inte om någon annan.
Nova-Lee går mig på nerverna.
Hon pillar och klår överallt, vägrar lära sig eller förstå.
Börjar tyvärr komma tankar på att hon behöver utredas då hon inte visar intresse för prat heller.
Känner att rösten blir högre och högre för varje dag.
Linsan har tack och lov blivit trevligare och mindre gnällig.
Evelina är mest för sig själv och kräver inte mycket.

Johan har Nova-Lee som pillar och klättrar.
Jag har Nemi-Liz och Linsan och Evelina får tid från mig när det finns.
Det finns inte tid för något annat än att matning av bebis som otacksamt spyr upp allt igen.
Utfodring av alla andra, numera är det ett lagat mål om dagen som gäller,
vi är både feta och lata hela högen så mer behövs inte.
När man har tur att barnen kan sova kanske man kan plocka lite.
Från att dammsugit minst 4-5 gånger i veckan till numera 2 gånger och då förmodligen inte hela lägenheten heller.

Vi har nu fått lånat mammas dammsugare då våran gått sönder också.
Den dog väl av lathet;)
Och min laptop krånglar också, först laddaren och nu batteriet.
Funderar på att kräva fram en ny då detta verkar vara ett riktigt måndags exemplar.
Diskmaskinen är också fortfarande trasig, pappa fick inte ordning på den och elspar har inte tid nu tydligen.
Hatar elektroniska prylar när de bara krånglar.

Fast den mest värdelösa myndigheten som finns är nog utan tvekan försäkringskassan.
Får inte fullt barnbidrag för alla barn då de inte HUNNIT registrera mitt 4;de barn...
På riktigt.
Hon är född 4 juni det är altså en och en halv månad sedan.
De hade hennes personnummer före mig ändå har hon inte registrerats rätt på försäkringskassan.

Igår eftermiddag hade jag tråkigt och barnen var som vanligt,
så jag plockade med mig de 3 yngsta och min bästa kompis till karlstad.
Min man var altså ensam hemma.
Det han tar sig tid till är att diska tallrikar och bestick.
TRE OCH EN HALV TIMME ensam och det är allt han gör.
Måste vara gött att ha såååå mycket fritid att man bara kan sitta på arslet i 3 timmar.
Eller det kanske kallas ro i kroppen att kunde varva ner så man stänger av alla måsten....

Funderar på om mitt största misstag är gjort nu eller om det är en dålig period bara....

Den som lever får se ,om någon överlever....




Stressad

Mitt tillstånd är stressad...
Känner mig stressad jämnt numera.
Försöker ta en dag imellan som vi bara varvar ner och umgås med barnen.
Men nog fan hitter man något litet som man hinner göra när de vilar.
Måste försöka varva ner lite mer.
Borde kanske titta lite mer i yoga boken svärmor kom med,
även om den är för gravida så borde principen vara den samma.

Vi har börjat packa och plocka så huset töms ur långsamt men säkert.
Känns gött att det är så nära nu, men samtidigt känner jag mig nervös.
Spännande för barnen med ny skola och dagis,
men man vet att de kommer bli oroliga och "besvärliga" inför kaos som det faktiskt blir vid flytt.
Oberoende hur långt eller nära man flyttar.

Har även varit till tandläkaren med Linsan idag.
Inte kul....
Hon har så kallad outgrundad fobi för sjukvård osv.
Vrålar och skriker så det står härliga till.
Men det gick fint även om det var jobbigt och jag fler än en gång
funderade på att slita med mig mitt hjärta därifrån.
Men medicineringen hon fick ska göra att hon inte kommer ihåg något.
Det är fan bäst för dom det...

Hinner inte mer som vanligt....
fram med arla och milko till bebben....

RSS 2.0