Nära nu
Nu sitter vi här på gotland.
Dagarna närmar sig fort.
Det är snart dags att säga de lovande orden för hela livet.
Känner att jag egentligen vill lägga mig ner och bara gråta, är så sjukt nervös.
Tänk om vi glömmer något viktigt.
Som tex rätt namn eller trosor eller.......
Listan kan göras hur lång som helst.
Men jag hoppas och tror att allt är under kontroll.
De hjälper till jättemycket häromkring.
De från fastlandet åker redan kl 08.05 på söndags morgon så därifrån blir det inte mycket hjälp.
Men vi ska fixa iordning dukning och dekorationer imorgon och blommor ska handlas in.
Så på lördag är det "bara" att fixa till oss.
Smink,nagler, klädsel osv.
Och givetvis barnen, det är nog där det blir svårare.
De kommer väl känna av nervositeten så de stretar väl imot så mycket som möjligt.
Men om vi har tur så ska allt lösa sig på bästa möjliga vis.
För på lördag är ju både farmor, mormor, morfar och Svenne här.
Det borde finnas en vuxen till varje barn.
Allt blir nog fint om än lite stressigt och kaotiskt.
Fy fan jag känner att vi behöver mjölk och godis.
Fast tyvärr så äter inte jag godis längre vilket gör det hela jobbigare för det var dåligt med röda bär i kellogsen.
Behöver sött för att trösta mina nerver...
Behöver / vill ha är typ samma sak...
Åtminstonde i min värld numera...
Det är tur att sömmerskan finns här på ön för jag har tydligen minskat i vikt så nu måtte vi sy in klänningen igen.
Men det fixar Eivor, Görans mamma.
Nej nu fryser jag helt sjukt mycket så jag måste gömma mig under täcket och åtminstonde spela förlamad ett tag........
Hejpa alla därute, kryssa fingrarna att han verkligen säger JA....
Annars kommer spänningen i bilen hem vara spännande....
hahahaha
Ringar
Känner att detta bröllopet gör mig galen...
Jag har inte kontroll på allt och det är helt knäckande.
Vi väntar på våra ringar från ett företag.
Ringarna skulle varit här för minst 3 veckor sedan men min ring har krånglat med leveransen.
Och nu var det tydligen fel på infattningen på någon sten så det blir att vänta länger.
Vi åker till gotland inom en vecka och har inte vigselringarna klara.
De är färdigbetalade och allt men kommer inte.
Så det är ju inte så att man kan beställa andra sålänge utan ringen är ju liksom ganska viktigt i detta.
Eftersom att Johan och jag inte är förlovade heller så har vi ju verkligen inga ringar.
Och ringen är ju liksom utvald för att det var just de vi ville ha.
Sådant som inte kan göras klart innan och vara klart får mig att freaka totalt.
Jag vill bara gråta och spela död......................
Allt av värde finns här
Har nu raderat min lunarstorm sida.
Därav alla mina minnesvärda bloggar här.
Resten raderas i internetvärlden för nu raderas allt om mig på lunar...
Bara blogg.se här mina vänner...
20 juni 2005
Fördummas?
Mån 20 jun 2005 07:22
Övrigt, 24 läsare totalt
|
 |
Har många gånger funderat över hur vissa eller rättare sagt alla förhållanden kan fungera, vi är ju trots allt väldigt olika alla människor.
Men enligt psykologin så har man hög social kompetens om man samspelar med sina medmänniskor.
Det innebär i praktiken att man härmas för att anpassas till den andra.
Pratar du med en som gestikulerar mycket gör du likadant.
Därför undrar jag nu om det gäller även hjärnan.
Att du fördummas när du umgås med mindre begåvade människor? |
|
30 april 2005
Thank God It`s Over
Lör 30 apr 2005 16:13
Övrigt, 41 läsare totalt
|
|
Äntligen är det klart.
Den 22 april klockan 12.47 fick jag en stor dotter till.
Så här kan det gå till iallafall för mig:
På natten gick tydligen vattnet men det fattade inte jag.
Jag hade en tid till ultraljud i Karlstad kl.10.00
Så på morronen satte jag mig i bilen med min mamma för att åka mot Karlstad.
Kom till Brattfors där började mina värkar, men stönig som jag är insåg jag inte detta utan ihärdigt vidhåll inför min mor att det var den förbannade foglossningen.
Så med min mor sittande brevid körde jag till sjukhuset.
I Karlstad tänkte jag det är väl bäst att kolla om det kunde vara vattnet för nu gjorde det ont.
Gick till speciallist mödravården och frågade om de kunde kolla min binda.
Hon ledde mig lite fint till BB för hon insåg att det var värkar.
Blev undersökt på BB och fick konstaterat att jag var öppen 5 cm men vattnet hade bara börjat sippra.
Så vi ringde gubben och bad han om att ta med sig väskorna och komma.
Han åkte från Filipstad med sin bil som hade gett sig faan på att krångla.
I Dammshöjda dog batteriet för honom.
Så om någon såg en kille stå och kasta batterier omkring sig, ha lite överseende han var på väg till BB.
Sedan gick bilen ända till Norrstrand i Karlstad där den totalt bara dog.
Han gick således ut i vägen stannade en bil som var snäll nog att stanna och köra honom till BB.
Klockan 11.15 kom han inrusandes på BB.
Snabba ryck trots det krångel han utsattes för.
När han hade det krångel gick vattnet ordentligt för mig och jag hann öppna mig en cm till.
Sedan gick det ganska fort, jag försökte att få lite lämpliga droger eller nåt men NEJ.
Det ända de bjöd på var lustgas, inte att förakta men just då kändes det bra snålt av dom.
Jag öppnade mig klart så då plockade de lustgasen ifrån mig.
Det försvagar värkarna, har du hört, det kändes för djävligt men ändå.
Sedan tog det bara en liten sväng så hade jag ett stort tjockt huvud mellan benen.
Jag upplyste alla som hörde att det gjorde ONT.
Nackdelen med att vara vid sina sinnens fulla bruk är att jag kände varje del av förlossningsarbete. AJ.
Sedan kom bebisen fort ut.
Barnmorskan informerade mig om att det inte blev en Martin.
Och jag blev så snopen och frågade vad det blev då.
Precis som det är så mycket att välja på, pucko.
Men det blev en alldeles ljuvlig liten flicke bajja boo på 4770 gram och 55 cm lång.
Hon var alldeles vit av fett och skrek för full hals i 30 min.
Tack och lov att jag inte hann med ultraljudet för då hade hon inte kommit så lätt.
För efter 2 timmar var jag uppe och duchade och kände mig jätte pigg, det hade jag inte gjort efter ett kejsarsnitt.
Vi stannade kvar på patsienthotellet till på söndagen sedan åkte vi hem.
Det var skönt att komma hem.
Hon är en ljuvlig liten docka som bara sover, äter och skiter.
Jag är numera en mycket lycklig tvåbarns mamma till mina två flickor.
Älskligen ska vara hemma denna vecka med mig och flickorna.
Just nu älskar jag mitt liv........
Hoppas bara att bästisen hittar ett lämpligt hus och flyttar tillbaka till oss.
Det måste väl finnas ett lämpligt hus till dom. |
|
30 april 2005
Thank God It`s Over
Lör 30 apr 2005 16:13
Övrigt, 41 läsare totalt
|
|
Äntligen är det klart.
Den 22 april klockan 12.47 fick jag en stor dotter till.
Så här kan det gå till iallafall för mig:
På natten gick tydligen vattnet men det fattade inte jag.
Jag hade en tid till ultraljud i Karlstad kl.10.00
Så på morronen satte jag mig i bilen med min mamma för att åka mot Karlstad.
Kom till Brattfors där började mina värkar, men stönig som jag är insåg jag inte detta utan ihärdigt vidhåll inför min mor att det var den förbannade foglossningen.
Så med min mor sittande brevid körde jag till sjukhuset.
I Karlstad tänkte jag det är väl bäst att kolla om det kunde vara vattnet för nu gjorde det ont.
Gick till speciallist mödravården och frågade om de kunde kolla min binda.
Hon ledde mig lite fint till BB för hon insåg att det var värkar.
Blev undersökt på BB och fick konstaterat att jag var öppen 5 cm men vattnet hade bara börjat sippra.
Så vi ringde gubben och bad han om att ta med sig väskorna och komma.
Han åkte från Filipstad med sin bil som hade gett sig faan på att krångla.
I Dammshöjda dog batteriet för honom.
Så om någon såg en kille stå och kasta batterier omkring sig, ha lite överseende han var på väg till BB.
Sedan gick bilen ända till Norrstrand i Karlstad där den totalt bara dog.
Han gick således ut i vägen stannade en bil som var snäll nog att stanna och köra honom till BB.
Klockan 11.15 kom han inrusandes på BB.
Snabba ryck trots det krångel han utsattes för.
När han hade det krångel gick vattnet ordentligt för mig och jag hann öppna mig en cm till.
Sedan gick det ganska fort, jag försökte att få lite lämpliga droger eller nåt men NEJ.
Det ända de bjöd på var lustgas, inte att förakta men just då kändes det bra snålt av dom.
Jag öppnade mig klart så då plockade de lustgasen ifrån mig.
Det försvagar värkarna, har du hört, det kändes för djävligt men ändå.
Sedan tog det bara en liten sväng så hade jag ett stort tjockt huvud mellan benen.
Jag upplyste alla som hörde att det gjorde ONT.
Nackdelen med att vara vid sina sinnens fulla bruk är att jag kände varje del av förlossningsarbete. AJ.
Sedan kom bebisen fort ut.
Barnmorskan informerade mig om att det inte blev en Martin.
Och jag blev så snopen och frågade vad det blev då.
Precis som det är så mycket att välja på, pucko.
Men det blev en alldeles ljuvlig liten flicke bajja boo på 4770 gram och 55 cm lång.
Hon var alldeles vit av fett och skrek för full hals i 30 min.
Tack och lov att jag inte hann med ultraljudet för då hade hon inte kommit så lätt.
För efter 2 timmar var jag uppe och duchade och kände mig jätte pigg, det hade jag inte gjort efter ett kejsarsnitt.
Vi stannade kvar på patsienthotellet till på söndagen sedan åkte vi hem.
Det var skönt att komma hem.
Hon är en ljuvlig liten docka som bara sover, äter och skiter.
Jag är numera en mycket lycklig tvåbarns mamma till mina två flickor.
Älskligen ska vara hemma denna vecka med mig och flickorna.
Just nu älskar jag mitt liv........
Hoppas bara att bästisen hittar ett lämpligt hus och flyttar tillbaka till oss.
Det måste väl finnas ett lämpligt hus till dom. |
|
20 april 2005
Ser slutet
Ons 20 apr 2005 20:14
Övrigt, 40 läsare totalt
|
|
Äntligen börjar mitt elände ta slut.
Efter ännu ett besök på akuten i söndags fick jag prata med en underbar gyn doktor.
Var där för att mina fötter ligger inne med ett eget litet hav vilket gav mig vatten blåsor på fötterna.
Och sådant kan tydligen vara farligt för det kan betyda att hjärtat och njurer lägger av, de kollade och tog prover och ekg det viste sig att trots min enorma kroppshydda har jag fin fina värden, ett mycket starkt hjärta och stark fysisk. Underbart.
Men tillbaka till gyndoktorn, jag hade hur mycket frågor som helst för jag har haft turen att stöta på alla dårar som finns inom sjukvården.
Påståenden:
Inga fler barn för mig.
Fel, gå ner några kilo och träna sjukgymnastik så kan jag skaffa 7 barn till, minst.
Vi kan inget göra förrän vecka 38
Sant, men det går att förbereda några dagar innan.
Vi sätter inte igång
Fel, det är bättre att föda naturligt än att snitta då kan allt ske under kontroll.
Jag blev en mycket mera positiv och lugnare människa efter konversationen med henne, hon lovade att prata med dom på spec mvc.
Det verkade hon ha gjort för jag ringde idag och fick mätningen framflyttad till före helgen utan problem.
Efter mätningen ska det diskuteras hurvida jag ska klämma eller snitta.
Jag har sagt mig villig till att föda upp till 4,5 kilo men då kan jag inte gå ut tiden utan kräver att bli igångsatt, vilket hon tyckte var bra.
Var till mvc här i stan igår på en ny akupunktur behandling och en till i morgon.
Det är underbart att det fungerar men idag har jag gjort mer än rekomenderat så det gör ont iallafall men om jag inte fått nålarna igår hade jag aldrig orkat allt.
Imorgon ska jag ta det lungnare, lovar.
Mitt livmodermått är nu 42 cm det är 2,5 cm större än när jag födde min första på 4565 gram.
Resten av värdena var fina.
Så det är bara två dagar kvar så vet jag vad som händer, underbart.
|
|
4 april 2005
Gnällboken och hormonerna. (endast för gravida)
Mån 4 apr 2005 04:06
Övrigt, 26 läsare totalt
|
|
Har hotat ett tag att jag ska börja få sådana berömda hormonsvängningar som bara gravida kan få.
Känns som jag inte behöver hota länger.
Är lätt irriterad, svartsjuk och mitt i mella detta vill jag bara gråta.
Är så djävla trött på denna graviditet och alla dess plågor.
Försöker stenhårt att orka för jag har inget val.
Var på ett tillväxt ultraljud i onsdags, eller rättare sagt trodde jag det.
Det kärringskrället gjorde var att mäta fostervatten.
Sedan försökte hon på bästa sätt förklara för mig att de gör inget för vecka 38.
Vet du hur långt det är kvar dit???? 5 veckor.
Vad skulle jag dit att göra då?
Har inga misstankar om att det var fel på fosteret.
Och hon lät som en gammal robot när hon upprepade gånger sa:
Vi gör inget före vecka 38, jag gör inte detta för att vara elak jag är snäll.
Hade hon varit snäll hade hon skutit mig på plats.
Om vi tar ut fosteret för tidigt hamnar det i respirator.
Glöm inte det.
För om jag kommer igång av mig själv inom några veckor så ska de djävlar få problem med mig.
Om inte smärtan är för stor ska jag bete mig som en helt galen och hysterisk kvinna.
Enda vägen ut sen är genom psykdörren.
Kan då hävda att de skrämt mig, har ett vittne.
Djävla kärring.
Hatar verkligen tanter på ca 100 år som säger: detta har kvinnor och även du gjort förr utan att dö så det är bara att krysta.
Ja visst tryck ur dig en unge på minst 4 kilo utan bedövning och ha först en graviditet som inte ens satan förtjänar.
Då ska vi börja diskutera.
Det de erbjöd mig var inläggningör vila och smärtlindring.
Jag : jag har barn varannan vecka.
Hon : då lägger vi in dig de andra veckorna.
Jag : det måste finnas en annan lösning.
Hon : har de inte diskuterat smärtlindring med dig.
Jag : nej, vaddå?
Hon : akupunktur brukar vara bra.
Jag : funderar och drar mig därifrån med ett nytt datum för tillväxtkontroll.
Ringde mvc dagen efter och frågade mig för lite.
Fick en tid i fredags och vi pratade om nålar osv.
Problemet var biverkningarna som en del får, så du måste kunna vila ca 1 dygn efter behandling.
Vilket uteslöt denna veckan, har då Evelina.
Hon tyckte det var synd att jag skulle vänta en vecka till.
Vaddå tror de jag har varit sjukskriven för nageltrång i 4 månader nu.
Har jag klarat mig så länge dör jag inte av en vecka till.
Så den 13 april ska jag agera nåldyna.
Det kan inte bli värre.
Javisst och nu har jag börjat gå upp i vikt.
Det är lite bra att det är något normalt, fast problemet är att det bara är vatten.
Känner mig nu som en stor djävla vattenballong och den ända formen är rund åt alla håll.
Jag ser ut som jag ska föda vilken dag som helst men det är minst 4 veckor kvar.
Mina ben är jämn tjocka från låren och ner till lilltån. Vaddå vrister???
Mina fötter har börjat få självsprickor av allt vatten. Härligt.
Precis som jag inte hade nog problem med rörligheten innan.
Känner att hela mitt liv cirkulerar kring denna graviditet och hur jag tar mig igenom varja dag.
Funderar mycket över gubben också.
Är han verkligen redo, det är liksom ingen ånger vecka på sådant här.
Tycker han fortfarande om mig, finner han mig något attraktiv när jag ser ut så här.
Tänk om han skulle hitta sig en annan NU.
Har hört om killar som är otrogna när tjejen är gravid.
Det är inte så märkligt för vi rör oss och ser ut som elefanter.
Orkar inte vara i samma position speciellt länge, utom liggandes på sidan möjligen.
Fast då utan att lyfta benen som känns och ser ut som hugg stubber.
Vi frustar och stönar vid minsta rörelse, har lungor stora som ihoptryckta mjölk liters. Försök då att få fram stånk och stön i en bekväm position som du orkar hålla mer än 5 sekunder.
Kan själv tänka mig hur attraktivt det måste vara.
Det är inte lusten som är borta det är orken.
Ser liksom ingen nytta eller nöje med att ha sex utan att känna att bägge är tillredsställda.
Jag blir inte det på de 15 min jag orkar vända och vrida och stöna och frusta 1 gång per helg.
Livet är skit, orkar knappt gå, sitta, ligga och inte ens ha sex.
Otrohet är egentligen förståligt men totalt djävla oförlåtligt.
Det är inte bara vårat fel att vi ser ut på detta viset.
Är nu i allafall klar med penicillinet, allihopa, tack och lov.
Klockan är 04.00 på natten, borde sova för vi ska upp kl 05.30 och åka buss kl 06.30
Äntligen har det kommit igång.
Så jag ska med första turen till skolan, sen ska hon åka själv.
Hon är duktig min lilla dotter.
Ska bli skönt att få in rutinen innan nästa kommer.
Måste försöka lägga mig en stund och sova nån sväng till. |
|
13 november 2004
Begrava en kompis och Guds vilja....
Lör 13 nov 2004 12:22
Övrigt, 88 läsare totalt
|
|
Var på Sibbes begravning igår.
Det var så sorgligt och jobbigt.
Var mycket imponerade över familjen som verkar ha sådan sammanhållning och styrka.
Kan inte förstå hur de orkade sitta mitt imot kistan och alla kompisarna.
Det var helt överfullt i trons kapell.
Anhöriga på en sida och kompisar mitt emot, men några kompisar fick sitta bakom anhöriga pga platsbrist.
Begravningen var mycket vacker och anpassad till den dödas ålder.
De spelade bla I will always love you och den every step you take every mowe you make every single day I`ll be missing you. Vet inte vad den heter.
Det som slog mig som ett slag i ansiktet var Sibbes lilla bror, de är otäckt lika.
Prästen stod och messade om alla fina minnen osv osv.
Det enda jag då kunde tänka på var hans mun som blev så stor när han skrattade.
Han skrattade alltid med hela ansiktet, påminner lite om min dotter.
Du vet hur det är när hela ansiktet förändras i en rörelse.
Läste tidningen idag, dödsannonser.
Det stod om en mann på över 60 år som hastigt avlidit.
Numera är det vanligt att folk blir 80-90 år.
Om en mann på över 60 år hastigt avlidigt vad ska man då skriva om en kille i tjugo års åldern. (han försvann som en blixt)
En annan sak jag har funderat på är: Nästan alla är disträ på väg till begravningen och tänker inte på alla ”små” detaljer.
Varför har inte alla kyrkor några kartonger kleenex eller något att torka tårar i.
Har nog aldrig hört så mycket snyftningar som igår på en begravning.
Det var en mycket jobbig upplevelse.
Hur kan guds djävla vägar vara så outgrundade.
Börjar fundera starkt på att gå ur kyrkan.
Då får man inte ha en präst på sin begravning, men i backen måste man.
Då kan någon istället säga: Livet är så djävla orättvist, som tog denna människa för tidligt från oss.
I stället för att skylla allt på något eller någon som ingen kan bevisa finns.
För om han finns är han förbannat orättvis.
T.o.m Hitler blev över 40 år.
Hur rättvist är det?
Eller var det en så kallad prövning från högre makter hur många judar som kunde rymma och gömma sig tills han fick insikt och dödade sig själv?????????
Är det någon med en insikt i detta, ge mig svar... |
|
20 december 2008
Skata hahahaha
Lör 20 dec 2008 11:04
Övrigt, 25 läsare totalt
|
|
Avis quam potes cibare
vetula sed nulli picare.
Här får du något mer att mata
din gamla skata... |
|
19 juli 2008
Resultat 2 månader
Lör 19 jul 2008 07:15
Övrigt, 19 läsare totalt
|
|
Hejsan...
Ska bara ge mina nya mått,
nu när jag kommit hem till min våg.
VIKT : 124,2 kg
BYST : 115 cm
MIDJA : 105 cm
STUSS : 137 cm.
Resultat efter 2 månader är :
Vikt : -16 kg
Byst : -3 cm
Midja : -11 cm
Stuss: -8 cm |
|
14 juli 2008
Mammuttar & Papputtar
Mån 14 jul 2008 08:21 (Uppdaterad Mån 14 jul 2008 14:31)
Föräldraskap & Barn, 22 läsare totalt
|
|
Fy fan, vad jag börjar längta hem.
Johan´s mamma och styvfar är jätte snälla och trevliga.
Igår bjöd de oss alla på seriegården, det är en stor trädgård med massor av figurer från typ alla serier.
Efter det åkte vi och handlade för de bjöd även på grillat... Jättegott.
Johan´s mormor och morfar kom också, de var också gulliga.
Linsan saknar sin mormor jätte mycket nu.
Så här länge har hon aldrig gått utan mormor.
Det verkar som hon har blivit sjuk igen också...
Kissat på sig 3 gånger nu och säger sig ha ont i magen.
Inte bra alls, nu får de faktiskt hitta på något.
Hon kan inte gå med urinvägsinfektion hur länge som helst...
Hon är skit besvärlig eftersom det inte finns en chans i helvete att få i henne medicin.
Men, men...
Johan kollade in släktträd igår för att kolla risken på tvillingar.
Jag har på mormors syster och han har på farfar.
Så vi ligger i riskzonen, MEN jag har faktiskt klarat mig förr.
Jag börjar bli bebis sugen så det kliar i musan hahahaha.
Nejdå men visst funderar man.
Varför försöka planera in allt så jättenoga, det kan skita sig ändå...
Linsan var planerad under en längre period, nu är jag själv med henne...
Men TÄNK OM Johan också skulle dra.
Då är jag 3 barnsmamma, ENSAM...
Förutom på min äldsta då, för hon har en underbar pappa...
Svenne han är verkligen en PAPPA.
Där har vi ett mycket bra fungerande samarbete.
Vi har varannan vecka.
Kan byta om det behövs.
Aldrig problem att hjälpas åt.
Och sist men inte minst,
Svenne och jag är vänner...
Tack och lov för mogna PAPPOR....
Så vad säger ni:
SKA VI LAGA BARN INNAN PAPPUTTARNA DRAR,,, MOHAHAMOHAHA.
Dessutom mina nya mått:
BYST : 115 cm
MIDJA : 108 cm
STUSS : 138 cm |
|
11 juli 2008
Bh size
Fre 11 jul 2008 07:00
Övrigt, 17 läsare totalt
|
|
Hejsan.
Nu är det inte ens en vecka kvar....HEM.
Vi har det faktiskt mysigt och trevligt här men det är ju inte hemma.
MIn sjukskrivning gick ut i måndags också så nu går jag utan ersättning, det suger...
Det är lite märkligt detta, för hade jag varit soc fall hade jag varit berättigad till 2 veckor semester med full norm, men som arbetssökande ska du alltid vara tillgänglig.
Men , men jag klarar mig på något vis.
Det finns seriöst ingen våg här så det ska bli mycket spännande att komma hem till min våg och måttbandet.
Jag köpte mig 2 nya bh häromdagen, jag drar fortfarande DD eller numera heter det E, fast storleken runt har minskat till 85 utan att strama, NICE...
Det är ju de jag varit mest bekymrad över....
Igår var vi på ett ställe som hette mixranch, det var mycket trevligt.
Solen sken mycket tydligen, för vi stannade bara 4 timmar men ser ut som kräfter alla utom den yngste för hon har lite utländska gener från pappa.
Sen var vi till Johan´s pappa med fru och grillade.
De bjöd på kyckling och grönsaker, det var förbannat gott.
Sen var det hem med våra röda kroppar och duscha och vallas in så det skulle spänna minst möjligt inför natten.
Men, men det var allt för denna gång.
Hoppas att ni har fått era vykort hemma nu...
Puss och kram från en gammal gam (hahahahahahahaha)............................ |
|
4 juli 2008
Gotland
Fre 4 jul 2008 08:08
Övrigt, 17 läsare totalt
|
|
|
Nu är vi här på gotland.
Det var en lång och dryg resa.
Som jag sa när jag packade ; det är bara idioter som åker på 14 dagars semester med 2 barn.
Sant, sant.
Jag svär på att kommentarerna ; är vi snart hemma, vart är vi, hur långt är det kvar och jag vill ha glass.
Hördes alldeles för ofta.
Jag var trött och sliten innan vi ens började köra.
Linsan hade vaknat 3 gånger igår natt så det är hårt att köra 30 mil då.
Men,men vi kom iallafall fram i en bit.
Tur det för jag somnade typ hela tiden haha.
Det var gött när vi väl var framme.
Somnade tidigt allihopa....
Idag ska vi kolla in gotland men inga fasta planer, bara drälla runt lite.
Nu har jag inte så mycket att säga utom att det var dumt att jag inte la ut foto och mått innnan jag åkte, för det dröjer ett tag innan jag kommer hem.
Hejpa allihopa.
|
|
18 juni 2008
Nu händer det saker
Ons 18 jun 2008 07:00
Övrigt, 20 läsare totalt
|
|
Hejsan...
Jag har kommit hem från sjukhuset nu i fredags.
Det var skönt.
Det är något med sjukhus som jag inte klarar av...
När jag äntligen kom hem så var man öm och mörbultad.
Det känns i kroppen att det har hänt saker för FUCK vad det gör ont ibland.
Jag är allt annat än pjoskig så säger jag att det gör ont TRUST ME....
Men jag har dock inte mycket att klaga på,
inga komplikationer what so ever.
Allt fungerar, magen kanske lite för bra hehe.
Mina nya mått och vikt är.
VIKT : 129,5 kg
BYST : 116 cm
MIDJA : 104 cm
STUSS : 142 cm |
|
9 juni 2008
TIME TO GOOOO
Mån 9 jun 2008 08:28
Hälsa & Motion, 25 läsare totalt
|
|
|
Sista tiden hemma innan operation.
Jag har helt djävla ångest för att lämna min lilla ängel här.
Jag har inte varit ifrån henne mer än 2 dygn då jag var på kryssning och 50 års kalas i Stockholm.
Och nu kan det bli ca en vecka.
Jobbigt...
Men vi har sovit jätte skönt inatt, det är huvudsaken.
Tror inte hon förstår så mycket än men det är fördel att hon är i hem miljö.
Så nu dricker jag kaffe och har tagit ett nytt foto och nya mått och vikt.
Är lite nervös men viktnedgången kan man inte klaga på med tanke på vad mycket jag har cyklat sista veckorna...
Jag vill ha min NINA CAMEL HUNTER...
HEJPA ALLA MINA VÄNNER.................
VIKT : 134,9 KILO
BYST : 116 CM
MIDJA :115 CM
STUSS :142 CM
|
|
3 juni 2008
Journalinskrivning
Tis 3 jun 2008 06:59 (Uppdaterad Ons 4 jun 2008 06:59)
Övrigt, 18 läsare totalt
|
|
På måndagen den 2 juni var jag på journalinskrivning i Torsby.
Det var blodprover och ekg som skulle tas.
Jag var i prima skick, lite förhöjd sänka men, men.
Hoppas den sjunker till måndagen då det är planerad inläggning.
Jag ska vara där klockar 14.50 för inskrivning och opereras sedan den 10 juni.
10 juni kommer alltid vara speciella datum för mig.
År 1997 föddes min första dotter på detta datum.
Jag skulle fylla 18 den sommaren så det var en helomvändning för en tonårstjej.
Men det är absolut inget jag ångrar, min stora ängel.
Och i år är det den enorma starten på en total livsomvändning.
Man får ju lov att bli religiös nu och be att det inte blir några komplikationer.
Det vore ju tragiskt om det inte ska vara mina stora positiva förändringar i livet.
En annan sak som är collt är att båda dessa tilfällen infaller på tisdag...
Jag är inte ett dugg nervös ÄN kanske jag ska lägga till.
Jag har ju som sagt funderat väldigt länge på detta enorma beslut.
Men detta är mina nya mått;
VIKT : 134,8 kilo
BYST : 118 cm
MIDJA : 112 cm
STUSS : 144 cm |
|
28 maj 2008
Äntligen
Ons 28 maj 2008 21:24
Hälsa & Motion, 18 läsare totalt
|
|
Hej hopp.
Nu äntligen är vårdstrejken över.
Så nu VET jag att det blir operation den 9 juni.
Det känns skönt att inte denna svält kuren har varit förgäves.
Längtar till att få det överstökat.
Ni fattar att jag kommer leva tills jag är minst 100 år för att jag får så nyttiga blodfetter och grejjer. (hahaha)
Jag blev spådd i tarot kort idag och det.....
mina vänner blev creepy....
Mina exakta kännslor och tankar blev sagda av en annan människa....
Okej så så är det med de..................... |
|
27 maj 2008
Fortsättning
Tis 27 maj 2008 06:37
Hälsa & Motion, 20 läsare totalt
|
|
Hallå igen.
Vem hade trott att detta skulle vara så svårt?
Försöker att flyta men det är tråkigt och svårt.
Jag har syndat fler gånger men det är för att det är så osäkert än.
Hörde att sjuksköterskerna ska ha någon speciall förhandling imorgon så då får vi väl hoppas att det blir klart.
Bara man är hundra så är det inte så svårt.
Men du vet,,,, flyta i 3 veckor i förebyggande syfte.
Jag har ändå gått ner i vikt och det fungerar merparten av dagerna..
Kommer snart nya foton och mått...
Jag har en del personliga saker att tänka på nu.
Alex var tydligen sjuk i söndags så Linsan kunde han inte ha.
Har inte hört av sig än om när han ska ha henne.
Fast WHAT'S NEW????
Inget.
Tycker det är skitjobbigt med hans ointresse för han är faktiskt arbetslös.
Men men LIFE IS A BITCH.....
SKIT KARAR..... FUCK EM ALL.................. |
|
20 maj 2008
Synden
Tis 20 maj 2008 20:50
Hälsa & Motion, 20 läsare totalt
|
|
Hejsan.
Nu har jag flytit sedan lördag.
Det har gått såhär:
Dag 1 Lördag : 200 kcal och 1 liter vatten. (dårligt som fan)
Dag 2 Söndag : 300 kcal och 1,5 liter vatten (bättre men bad)
Dag 3 Måndag : 200 kcal och 3 liter vatten (dårlig kcal men bra vatten)
Dag 4 Tisdag : 200 kcal och 3 liter vatten och PIZZA 700 kcal... (bad as hell med pizza)
Så går det när man är sugen så en nästan dör.
Jag skojjar inte det känns som döden att inte få tugga.
Har som tur är fått tuggummi av tandläkaren, men hur gott är flourtuggummi....
Nu blir det att hålla sig stark för det ska minska minst 7 kilo till 8 juni...
Det är fan tragiskt men man måste tänka på vilket mål och syfte denna operation har.
Är sur på gubben också...
Så djävla uppenbar..........................FUCKER....... .........
Nu skiter jag i detta och stänger datorn och förflyttar rôven framför nästa (dum)burk...
Hejpa mina vänner och andra.... |
|
20 maj 2008
Synden
Tis 20 maj 2008 20:50
Hälsa & Motion, 20 läsare totalt
|
|
Hejsan.
Nu har jag flytit sedan lördag.
Det har gått såhär:
Dag 1 Lördag : 200 kcal och 1 liter vatten. (dårligt som fan)
Dag 2 Söndag : 300 kcal och 1,5 liter vatten (bättre men bad)
Dag 3 Måndag : 200 kcal och 3 liter vatten (dårlig kcal men bra vatten)
Dag 4 Tisdag : 200 kcal och 3 liter vatten och PIZZA 700 kcal... (bad as hell med pizza)
Så går det när man är sugen så en nästan dör.
Jag skojjar inte det känns som döden att inte få tugga.
Har som tur är fått tuggummi av tandläkaren, men hur gott är flourtuggummi....
Nu blir det att hålla sig stark för det ska minska minst 7 kilo till 8 juni...
Det är fan tragiskt men man måste tänka på vilket mål och syfte denna operation har.
Är sur på gubben också...
Så djävla uppenbar..........................FUCKER....... .........
Nu skiter jag i detta och stänger datorn och förflyttar rôven framför nästa (dum)burk...
Hejpa mina vänner och andra.... |
|
17 maj 2008
Nu kör det igång....
Lör 17 maj 2008 07:19 (Uppdaterad Mån 19 maj 2008 10:49)
Hälsa & Motion, 21 läsare totalt
|
|
|
I fredags ringde det från skyddat nummer till min mobil...
Det var sjukhuset i Torsby som undrade om jag var redo för operation.
Sjuksköterske strejken är ju inte över än men om jag var villig att börja "flyta" på lördag så blir jag opererad 9 juni...
Jag tackade ja och tar risken.
Seriöst, snart måste de gå med på deras krav.
Fattar de inte vilken utbildning och ansvar de har???
"Flyta" betyder att leva på nutrilett och dyligt, max 800 kalorier om dagen.
Mina måltider under helgen har bestått nutridiet drinkmix.
Jag tror seriöst jag spyr.
Det smakar skit och lämnar tungan mjölig...FYFAN..
Men det är värt det för jag måste gå ner minst 7 kilo innan operation annars öppnar dom mig med en STOR skalpell ;(
Går jag ner som jag ska så blir det titthål.
Så nu är det bara att se glad ut och svälja.
Jag ska ju ha i mig 7 påsar om dagen. BLÄ...
Resultaten är tyvärr 2 påsar på lördag och 3 igår,
får hoppas att cambridge tanten hör av sig för det smakade inte skit direkt.
Så nu ska jag låta er läsa och se mina framgångar.
Ska även ta foto så ni får se hur jag ser ut (sker dock på egen risk) MOHAHA MOHAHA.
Ni ska få min vikt och vissa mått då jag blivit grymt tuttfixerad av rädsla för att de försvinner...
TÄNK om jag blir supersmal utan tuttar. FYFAN, säger bara FYFAN...
VIKT : 142 kg
BYST : 118 cm
MIDJA : 116 cm
STUSS : 145 cm
Så där mina vänner, nu händer det grejjer...
Hejpa hejpa...
|
|
18 april 2008
Sista dagen...
Fre 18 apr 2008 21:36
Övrigt, 30 läsare totalt
|
|
Idag var det sista dagen på VIKTiga mål- kursen...
Nu är det "bara" att vänta in remissen för operationen.
Har haft lite tid att tänka på saker som påverkar livsbeslut och vanor.
Har kommit fram till att de flesta vanor kommer från min uppväxt,
försöker bryta ätmönsteret, för det är ju inte nyttigt.
Måste få nyttigare vanor för mina barns skull.
Men som allt annat tar saker och ting tid att förändra...
Är så trött att tänka men jag är nu på väg upp mot ljuset.
Jag försöker sålla vänner fortfarande för det är inte alltid som det ser ut på ytan.
Man kan bli så grymt besviken på människor efter flera år.
De visar en sida en dag sen bara pratar de skit om en.
Men, men så är det väl med alla som inte har hittat sig själv...
Men med de svårigheter som jag gått igenom i mitt liv
ska det mycket till för att jag ska knäckas.
Men jag är ju inte guds bästa barn heller.
Jag gör tyvärr också mina misstag och det får man stå för och leva med.
DET SOM INTE DÖDAR EN GÖR EN STARKARE........................ |
|
19 mars 2008
Känns det bra???
Ons 19 mar 2008 06:08
Övrigt, 23 läsare totalt
|
|
Har ju som sagt en ny pojkvän...
Han är skorpion!!
Skorpioner är tydligen lite hemlighetsfulla av sig,
inte som mig altså.
Jag bara vägrar hålla käft liksom.
Har gått igenom alla mina bra och dårliga sidor utan att dölja något (det suger ju).
Men , men då vet han ju hur allt ligger till.
Vill förbereda honom på det värsta.
Jag är ju trotsallt lite mer erfaren och har bättre livskännedom om mig och livet i allmänhet.
Det suger också...haha
Nej men seriöst.
Det jag vill komma fram till är att jag försöker fråga om lite saker.
Men han berättar bara exakt det som jag frågar om,
inga detaljer i onödan WHY???
Antingen så döljer han något annars är han så...hmmm
Jag har frågat om vad hans familj säger.
Pappa verkade bli glad och mamma bara frågade om det känns bra.
Undrar vad han har berättat?
Har han missat detaljer som,
hon har 2 barn , med 2 olika pappor...
ålder...
arbetslös...
var ju ensamstående...
Låter ju som värsta kapet NOT.(LOL)
Eller är helt enkelt detta en familj som faktiskt vill att barnen ska växa upp och ta ansvar för sitt eget liv???
Hmm tycker faktiskt att skorpioner ska kallas strutsar istället.
Stopp huvudeet i sanden, får ju lika mycket info då med HAHAHAHAHA |
|
16 mars 2008
FUCKERS
Sön 16 mar 2008 19:49
Övrigt, 20 läsare totalt
|
|
Nu kommer den jobbiga osäkerheten över mig..
Vad fan håller jag på att ge mig in i?
Är jag verkligen redo?
Är detta värt det?
Varför kan jag inte bara vara lycklig och nöjd?
Är det något att fundera över?
Eller handlar detta om en liten gnista svartsjuka?
Han har ju varit onålig i snart 2 dygn...
Det därimot är fel jag inte kan leva med.
Hatar när man inte kan nå folk...
Mobil telefon betyder att den kan vara med överallt (fucker)..
Känner mig ilsken och osäker...
Nej fuck em all.
Virr är ändå kung på täppan eller vad fan det heter.
SO LONG FUCKERS |
|
27 februari 2008
Mina vänner
Ons 27 feb 2008 07:29
Övrigt, 19 läsare totalt
|
|
Hejsan alla glada.
Nu har en vecka med lilla darlingen på besök gått förbi.
Var skitnervös att det skulle komma fram sider jag inte gillar.
Du vet, alla människor har ju fel och brister.
Tyvärr är det sant, även jag, svårt att tro men så är det. HAHA
Men i ett förhållande hänger det ju på vilka fel och brister man kan leva med.
Än så länge så fungerade det över förväntan med han.
Hittade inga fel jag inte kan leva med fast han;
Lämnar strumpor på golvet över en dag...
Stökar med kläder....
Torkar inte av bordet efter måltid...
Är ganska seg...
Tar sånn tid att bli klar när man ska ut....
Så vi får väl se hur det går...
Detta mina vänner är spännande. hahahahahaha
Nej då skojjade bara.
Så nu är jag själv och tar det lugnt en sväng får väl se när han kommer tillbaka. |
|
11 februari 2008
Cyniska sidor
Mån 11 feb 2008 11:00
Övrigt, 21 läsare totalt
|
|
Nu börjar man väl fundera..
Whaaaaaat is going on...
Börjar som sagt att bli kär.
Det måste vara så, det killar i magen och jag blir glad varje gång han hör av sig.
Men nu är jag förhoppningsvis i fel period av månaden.
Letar fel och då menar jag fel på ALLA..
Hel stört egentligen men känner mig cynisk och grubblande.
Måste reda ut om detta är vad som kallas förälskelse
eller om jag håller på att tappa greppet.
Vad är egentligen kär?
När man är kär ser man inte den andras fel och brister...
Är det verkligen så?
Hur svårt kan det vara???
Men som jag brukar att säga.
DET SOM INTE DÖDAR EN GÖR EN STARKARE....
THAY´S LIFE.....
Men mina vänner önska mig lycka till oberoende beslut..
Mohaha Mohaha |
|
5 februari 2008
Killningar i magen
Tis 5 feb 2008 18:50 (Uppdaterad Tis 5 feb 2008 19:47)
Relationer & Sex, 21 läsare totalt
|
|
Nu är det nog klippt.
Tror fan jag håller på att bli kär.
Hade ju en speciell vän på besök i helgen...
Han är jättesöt och charmig.
Verkar pålitlig och ärlig.
Ärlig så det kan kännas.. I LOVE IT...
Exempel; frågade om han fann mig attraktiv.
Svar; nej inte riktigt attraktiv men djävligt charmig.
Hahaha hur mycket mod tar det för att säga en sådan sak.
Gillade vidare hans fortsatta kommentarer om att jag är snäll och gullig.
Precis som det skulle vara en överraskning.haha
Men nog tände han på mig TRUST ME ^^
Mycket trevlig kille, absolut min typ...
Vi får väl se om jag kan få han i fördärvet hehe.
Men jag tänker på honom mycket och saknar honom mycket.
Kanske beror det på ren kåthet men det tror jag inte...
Nej detta är en vild satsning men vem vet, det kan vara något speciellt...
Det känns speciellt just nu men känslan kanske försvinner lika fort som den uppkom.
|
|
4 februari 2008
Resultat...
Mån 4 feb 2008 21:54
Övrigt, 19 läsare totalt
|
|
|
Helgen som gått...
Var helt fucking underbar mina vänner...
Vi var på förhandling som gick bra mycket bättre än förväntat...
Sen så drog vi hem...
De underbara människorna från linde var i stan och gjorde sig hörda. haha
Ska lägga ut lite foto senare när jag får hem kamera kabeln.
På fredagen var jag hemma och myste med _____.
Vi hade jätte trevligt så vi la oss 21 hehe.
Sen på lördagen kom The Linde people och åt sen var det party (för de som dricker).
Men jag kan ha kul nykter också så det är inga problem...
Kvällens roligaste händelse var:
ELVIS... Altså seriöst hur kan någon vara så galen hahahahahaha
Vi åt som sagt var och han skulle ta mer mat.
Han reste sig från bordet lyfte tallriken över huvudet och sa såhär hungrig är jag.
Sänkte händerna och som alla vet är inte avståndsbedömningen den bästa när man är alkoholpåverkad, så när han sänkte lite för fort så krossade han tallriken mot huvudet.
Ni skulle sett hans ögon, det var nog gränsfall vad som var störst tallriken eller hans ögon.
Sen hade denna underbara kille skrivit en låt om oss Hahahaha.
Han ritar och spelar gitarr som den entertainern han är....
SÅ summan av kardemumman är...
MINA VÄNNER NI ÄR BÄST......................
Och sist men inte minst Puss till min lilla speciella vän...
|
|
29 januari 2008
Final destination
Tis 29 jan 2008 06:39
Föräldraskap & Barn, 21 läsare totalt
|
|
Hallå...
Nu är snart domedagen här..
På fredag mina vänner händer det grejjer.
Min vän kommer med tåget klockan 09.58 till karlstad.
Men han ska strosa runt lite i karlstad för kl 10.00 ska jag befinna mig i tingsrätten.
Vi får se hur allt går och då menar jag med allt.
Vet inte vad jag är mest nervös för....hehehehe
Hoppas nu att Alexander vill börja ta Linsan igen.
Han fattar inte vad han går miste om..
Linsan är så charmig och go.
Blygheten börjar bli bättre och hon hälsar till och med på främlingar. haha
Men det blir nog svår i början för nu känner hon inte igen honom på foton länger.
Det enda hon kommer ihåg med pappa är att hon fick godis och att de var ute och åkte.
Tragiskt, frågar du mig.
Vi får se det är ju snart dags nu sååå....
Kan inte dra ut det så mycket länger nu.
Men dagis säger att hon är en go och underbar flicka och att
det inte märks att det saknas en fadersgestalt.
Tar det som en komplimang...
Jag är en bra mor och en riktigt hyvens tjej. haha
Har återhämtat mig mycket efter hans svek och mår bättre än någonsinn.
Längtar tills livet är "normalt" igen... |
|
1 januari 2008
Äntligen
Tis 1 jan 2008 00:55
Övrigt, 23 läsare totalt
|
|
Nu mina vänner är det dags.
Äntligen ett nytt år.
Det är nu alla står och ljuger om alla bra förändringar de ska göra,
bara för att bryta det...
Men jag tänker inte lägga av några löften utom ett.
Detta Veronica (MIN VÄN) är ditt år.
Nu ska jag alltid gå i första hand. (Förrutom barnen så klart)
Nu ska vi hitta på något kul att göra hela året.
Skaffa oss planer att se fram emot.
Ta tag i livet på allvar.
Jag har verkligen sett fram emot att påbörja det nya året...
Snart ska allt detta djävla onödiga tjafs om Linsan mammas lilla ängel vara klart.
Jag ska in på operation.
Förhoppningsvis få ett vikariat eller åtminstonde utvecklingsanställning.
Sedan mina vänner så är jag inte ute efter något förhållande, utan lite kul...
Det är nog med desperata människor lösa. haha
Men för de som hittat lyckan må ni leva lyckliga i alla ers dagar....
Det min vän är egen själslig lycka.
Jag är numera en lycklig människa som börjar bli riktigt nöjd med mitt liv.
Jag har hittat mitt kall i livet...
Vad vore livet utan mammas älsklingar <3<3<3
Tack alla mina vänner för året som gått och att ni stått ut med mig och alla mina besvär.
Men se positivt på det:
Jag blev av med 90 kilo pojkvänn och
70 kg svärmor... mohaha mohaha
Och det även före operationen....
Från eran egen Karma Kung / Bjärvhonan Virr
|
|
15 april 2007
Efterlysning
Sön 15 apr 2007 18:08
Övrigt, 19 läsare totalt
|
|
Hej igen...
Nu är jag tillbaka efter helgens bravader.
Var till en kompis som hade en liten fest,
tydligen inte nog liten.
Mina underbara skor försvann.
Mina beige slitna loafers.
Skonas bästa tid passerades för flera månader sedan men tydligen hade någon användning för dom
Och då menar jag att någon faktiskt snott dom för det fantes inte ett par kvar när alla gått.
Jävla löst folk.
Hädanefter tänker jag aldrig mer ta av mig skorna eller jackan när jag inte har full kontroll på dom.
Se vad som sker, skavsår på hälerna efter mina andra skor som jag nu tvingas gå ut.
Buhu, jag är ganska upprörd över mina skor.
Men nog om mina skor.......................
Kvällen i sig var skit kul så för att se positivt på det så kostar det att ligga på topp.
Vi drack lite öl och ice tills vi blev sådär lagom full.
Den känslan är underbar.
Om man kunde garantera att alltid hamna i det tillståndet skulle jag lätt vara alkolist.Haha
Mitt liv börjar lungna sig tycker jag.
Jag börjer komma över Alex, inser att det är över och jag klarar mig ändå.
Mitt liv kommer att gå vidare tack vare mina vänner och familj.
I LOVE MY LIFE.
Allt löser sig men visst det kommer tunga stunder.
Men jag har insett att det går över även om det är tungt........
Som man bäddar får man ligga och jag har väl säkert inte gjort allt rätt heller.
Alla gör sina misstag och om sanningen ska fram blev jag varnad redan från början.
Men envis som jag är så ville jag och trodde att det skulle gå.
Allt känndes så rätt.....
Kommer nog aldrig bli så älskad som jag faktiskt var av honom.
Han verkligen avgudade mig i början och jag tyckte han var min framtid.
Synd att framtiden bara varade lite över 4 år.
Men Linsan kom ut av det och för hennes skull och Evelinas är jag stark och satsar på framtiden.
Everythings gonna be alright, everythings gonna be okej................
I Will Survive....... |
|
29 november 2007
Stockholm
Tors 29 nov 2007 02:49
Resor, 17 läsare totalt
|
|
Från lördag till måndag var jag i stockholm med min mycket underhållande kompis Nina.
Hennes far Attie fyllde 50 år.
Vi hade skit kul.
Nina var totalt askalas redan när vi kom fram på festen.
Hon kan dricka hur mycket som helst men är jätte lätt påverkad.
5 öl och hon joddlar turkiska in puplic.
Så efter mycket upprepade frågor och lättare sexuella trakasserier på taxi chaffören kom vi in på festen.
Hon började omedelbart ett tala om att hon var där och sedan höll det på......
Bästa med hela resan var:
Nina you gonna love this.................
Vi ska gå hem till hennes pappa några trappgångar bort.
På vägen dit var det en liten uppförsbacke,
där tar Nina sin runda fot före den andra och trillar om kull.
Hennes pappa är finländsk så han lät som ett litet mumintroll och säger :Nina , nu är du för full.
Nina som då ligger på rygg svarar ; Nej pappa, jag solar ju solarium.
Vill då bara påpaka att klockan var typ 17.00 och då är det inte ens ljust...
Jag gjorde allt i min makt för att inte skratta mig harmynt och hoppas jag lyckades ok.
Det var en trevlig resa med onödigt mycket mat...
Så nattens slut kommentar är MUMS MUMS MUMS: |
|
19 November 2007
Musik och deja vue
Mån 19 nov 2007 20:48 (Uppdaterad Mån 19 nov 2007 20:51)
Musik, 19 läsare totalt
|
|
Hallå allihopa...
Sitter här i min ensamhet.
Barnen har somnat och det blir alldeles lugnt utom musiken som spelar ur hemmabiot.
Jag älskar musik och är lätt all ätare inom musik (också) hahaha
Mina favoriter är just nu 2 speciella låter.
1 norsk med en tjej som heter Sichelle och låten heter Fuck deg.
Den får mig att tänka på Alexander och tiden som har flytt.
Det är så mycket likheter och mina känslor överensstämmer otroligt med hennes.
Sedan är det Anton och Affe med frågan på livet.
Mycket bra takt och kul människo utveckling.
Sedan är det Sean Kingston.
Vilken duktig kille.
Just nu älskar jag allt som jag kommit över med honom.
Vilken underbar liten knubbis.
En sådan kar vill jag ha....MUMS MUMS hahaha
Snart är det helgen igen.
Nej jag vet inte riktigt vad jag ska skriva förrutom att.....................................
Jag är såååååååhhhhäääääääääääääärrrrrrrrrrrrrrrrrrrrr rrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrr
SUGEN på RUSSINBULLER.............................. |
|
14 november 2007
TIDEN GÅR OCH VÄNNERNA BESTÅR
Ons 14 nov 2007 19:17 (Uppdaterad Ons 14 nov 2007 23:22)
Övrigt, 19 läsare totalt
|
|
Tjena alla mina trogna läsare.
Har suttit och läst lite i mina gamla bloggar.
Ganska kul att se hur livet och jag som människa utvecklas.
För nästen ett år sedan lämnade jag huset som Alex och jag bodde i.
Tog mina grejer och hoppades att han ville komma efter.
Men ack vad jag bedrog mig.
Då var det han som ville dö och hotade att köra ihjäl sig vid varje resa till norge.
Sedan blev vi ett par igen från februari till april, totalt 3 månader till.
Våran underbara tid ihop varade i 4 år och 3 månader inklusive 3 månaders paus.
Så vi hade ett förhållande i 4,5 år.
Nu har jag varit singel i 8,5 månader.
Helt otroligt, men fantastiskt skönt.
Under denna tid har min själ läkt och mina barn har fått kanske lite för mycket uppmärksamhet.
Men tiden och lusten finns.
Mina barn betyder allt för mig.
Efter barn och familj kommer mina underbara vänner.
Har upptäckt att alla inte är vad de verkar vara.
En del förvånar en till det positiva och en del till det negativa.
Jag älskar mina vänner.
De jag älskar vet om det för jag tänker på dom och bryr mig om dom.
Jag ska snart hitta på något kul...
Vad? Det är min lilla hemlighet...Mohaha Mohaha
Så till alla mina vänner TAKE CARE........
Och till alla andra....FUCK YOU....I'LL BE BACK..... |
|
5 november 2007
Vänner?????
Mån 5 nov 2007 21:33 (Uppdaterad Ons 14 nov 2007 18:50)
Livsstil, 22 läsare totalt
|
|
Ibland börjar jag fundera mycket över människors värderingar.
Just nu har jag funderingar över hur man kan svika sin gamla vän?
Skälet till att detta är att en vän som ställde upp för mig en massa i våras när jag mådde dårligt har gått över till mitt ex's sida.
Hon är till och med villig att vittna mot mig i tingsrätten för att jag var självmords benägen.
Det tror eller hoppas jag inte att de kan komma någon vart med.
Hon har själv suttit i min sits och ändå gör så mot mig.
Hur kan man vara så djävla elak?
Jag skulle aldrig göra så mot mina vänner även om man inte är vänner längre.
Ingen människa kan svika någon annan så mycket att man skiter i allt som påminner om förtroende.
Jag har fått en ny tro.
Jag har sten hårt börjat tro på karma.
Förmodligen så finns det en hel massa extra att tro om det, men det jag tror är:
Allt som sker är menat för dig.
Allt ont har ett syfte (det som inte dödar dig, härdar dig)
Är du god kommer goda saker hända.
Håll dig öppen för möjligheter, allt är inte av ondo.
Så summan av kardemumman är: What goes around comes around.
Jag börjar altså långsamt men säkert komma tillbaka till livet.
Mitt liv är egentligen underbart, och det kommer bli mer underbart bara min kropp och skäl har hunnit läkt ordentligt.
Har faktiskt börjat tro på kärlek igen.
Även om det inte är för mig än så är andra människor unnat riktig kärlek.
Som sagt bara jag kan lita och förstå mer av andra människor så kan jag kanske börja leta igen.
Men det finns ingen brådska.
Just nu är det mina barn och jag som går före allt.
Jag håller även på att kollar vem som är mina vänner.
Man ska vara rädd om riktiga vänner.
Vånner som alltid ställer sig på din sida och ställer upp.
Det är riktiga vänner.
Jag vet faktiskt bara tre som garanterat alltid är där för mig.
Jag har numera en ny "sambo" lilla nina.
En roligare och duktigare kock får man leta efter.
Vi är väldigt lika som personligheter.
Båda tycker vi är roligast i världen och har mindre hyfs än få och har allmänt skit kul ihop.
Det är lätt att bo med henne och det är skönt att ha henne här.
Hon utfyller en viktig funktion som att man känner sig inte ensam ens på kvällarna när barnen somnat.
Det är då yatzy tärningarna och kaffe med dopp kommer fram.
Och våra inte så kloka "turkiska joddling" Det är underbart och förmodligen grymt roligt att smyg lyssna vid mina fönster. HAHAHAHAHA
Allt kommer att blli jätte bra.
Dessutom har jag kommit på att till min 30 års dag kommer jag vara smal.... |
|
27 oktober 2007
Jobbigt
Lör 27 okt 2007 06:54
Utbildning & Jobb, 14 läsare totalt
|
|
Nu har jag börjat jobba heltid.
Det är jobbigt och jag är helt slut i kroppen.
Efter nästan 1 år hemma så är kroppen inte van.
Har mycket mindre ångest när jag trivs på jobbet.
Det fungerar och jag samarbetar med en regelbundet.
Tycker att livet börjar räta upp sig men det är alldeles för lite tid på dagen.
Jag lämnar Linsan 6.30 och börjar jobba 7.00
Sen slutar jag 16.00 och hämtar linsan igen, är då hemma ca 16.15
Sen är det utfodring och städ eller tvätt.
Klockan 19.30 är det dags att göra sig klar för sängen och sen lägga sig och sova.
Eftersom jag är sliten så brukar jag också somna.
Det känns som det ända jag hinner med är jobba, pyssla lite och sova.
Det är väldigt lite tid över för kompisar just nu, men jag lovar att komma tillbaka.
Bara jag har vant mig och inte är så sliten. |
|
24 september 2007
Ångest
Mån 24 sep 2007 20:35
Livsstil, 23 läsare totalt
|
|
Ångest ger hjärtklappning, svettning, flackande blick, dårlig konsentration och ren djävla nervositet.
Alla som någon gång har haft ångest vet vad jag pratar om.
Jag känner att jag börjar få en ångest attack igen.
Hoppas det går över tills imorgon
Ibland kan det gå över på ett par timmer ibland tar det flera dagar.
Pulsen bara skenar iväg och jag försöker att varva ner.
Min psykolog förklarade att ånges är när hjärnan lurar kroppen till att tro på fara.
Så det bästa är att försöka övertala hjärnan till att ingen är ute efter en och slappna av i musklerna.
Lättare sagt än gjort.
Har nu snart gått 6 månader utan sex.
Blev som sagt mycket bränd i min förre relation.
Han är ett otoget svin som borde brinna i helvetet.
Men du vet vad man säger; What goes around comes around.....
Det är det ända jag ser fram imot, att allt straffar sig....
Men förra helgen vågade jag äntligen låta en kille komma nära mig.
Inte hela vägen men han fick hångla med mig.
Det var ett stort steg för mig, nu har jag släppt ex'et och verkligen kan gå vidare.
Killen som jag hånglade med gav mig tyvärr lite ångest efter helgen.
Han är 9 år yngre än mig.
Rätt logiskt vill han inte ha något förhållande men inte ta på mig heller.
Tydligen bara en fyllegrej.....
Men fast det var lite synd så är jag tacksam för att han fick mig att ta steget.
Detta steg borde tagits för länge sedan då skulle säkert mycket av mina bekymmer varit borta för länge sedan.
Så jag säger bara ; Thank you, thank you.
Sitter här vid datorn och ingen ser mig ellere tar mig, det känns tryggt.
Till helgen har jag alla tre barnen.
Jag är egentligen en riktig bull-mamma.
Jag älskar mina barn och allt som har med de att göra.
Jag har väl kanske insett att det blir svårt att få något seriöst förhållande när man har 2 egna barn och ett låtsas.
Därför vill jag passa på att ha tiden för mina barn och vänner.
När barnen är utflugna och jag är gammal kan jag leta förhållanden.
Nu vill jag bara ha en KK med tålamod och passion.
Det är svårt att få plats med en kille i mitt liv när jag har barn dygnet runt hela månader.
Ibland längtar jag efter att vara barnledig, men det går max 3 timmar så börjar jag att sakna barnen.
Men när natten är förbi är det riktigt skönt på morgonen att bara ligga och dra sig i sängen.
Tänker faktiskt gå till sängs och försöka släppa efter i musklerna nu.
Måste anstränga mig för att kanske vara av med ångesten imorgon..... |
|
6 maj 2007
Framåt, marsch
Sön 6 maj 2007 10:48 (Uppdaterad Ons 19 sep 2007 10:48)
Övrigt, 15 läsare totalt
|
|
Nu börjar jag äntligen komma över min forna kärlek.
Om det inte är mina lyckopiller som talar.
har som ni säkert förstår börjat på antidepressiva piller så kallade lyckopiller.
Livet bättrade sig bara en vecka efter, tårarna tog slut men inte livet.
Livet går vidare som singel.
Hur illa kan det vara egentligen?
Som det verkar är det ingen större skillnad från förr, förrutom sex.
Men som det känns nu är det ingen fara.
Allt kunde varit värre............................ |
|
23 april 2007
Cry me a river.......
Mån 23 apr 2007 23:22
Relationer & Sex, 27 läsare totalt
|
|
Tycker just nu att typ alla mina bloggar är om relationer och sex.
Hela mitt liv cirkulerar kring mina bekymmer, tankar och besvär.
Mitt bekymmer nu är mitt ex (fortfarande) som är ute och raggar fitta 01.30 på en natt till lördag med min dotter på 2 år i bilen.
Jag tycker inte att det är normalt, om barnen inte somnar kör man inte ute på nätterna på helger.
Undrar vad faan det är för tjej, som inte reagerar på detta.
Men enligt Alex då så är det en kompis sedan skola, som har varit utflyttad från stan.
Det har aldrig varit något, det är inget och det kommer aldrig att bli något.
Vi är kompisar, och det måste jag få ha, du har många.
Det är hans reaktion på tjejen.
Jaja det har man inte hört förr, eller hur.........
Men det har jag lovat, kommer han om några månader och de har "HITTAT" varann då.
Då ska jag egenhändigt sitta inne länge för grov misshandel.
Fick idag även höra rykten om att han var otrogen mot mig i Kristinehamn.
Men det viste sig inte stämma med tids perioden. Tack och lov.
Hur kan man bli såhär, det är inte likt mig att ha sådana här bekymmer.
Trodde jag skulle ragga fett i helgen, men nej jag var trött och la mig tidigt.
Jag orkar inte med något, men han verkar inte ha samma bekymmer som mig.
Som sagt ut på stan 01.30 med en ny tjej.
Jag ska faan ta reda på vem det är......
Jag är nu på dag 18 utan sex.....JOBBIGT.....
Undrar om han kan säga samma sak??????
Jag vill tro det men är mycket osäker och det blir inte bättre nu när jag skickat sms till honom som inte går fram.....
Skulle vilje höra hans röst....
Höra om han verkligen älskat mig eller om han kännt sig osäker sista tiden....
Om han verkligen bara är kompis med denna tjej.
Svartsjukan äter upp mig innifrån......
Jag älskar honom men vill inte ha honom, litar inte på han...
Han litar inte på mig heller så allt är kört.
Livet är jobbigt.
Förhållanden är jobbigt, man bara tuggar och tuggar för att var säker.
Hur kan man egentligen vara säker når man ändå inte litar på dom?
Nu gick sms:et fram men han svarar inte.
Jobbigt med väntan, hur kan man bara skita i en människa så här.
Han förstår säkert att jag bara vill "tjata" för det är det vi tjejer gör när vi frågar.
Det är sant för vi frågar alltid mer än en gång.
Mina barn sover..... det innebär mer tid att bekymmra sig på.
Jag hatar tystnaden och lungnet, det bara tränger sig på och ger mig ångest.
Min panik ångest är mycket lungnare nu, sällan jag får anfall så jag tror jag ska dö.
Jag måste visa upp en hård stark fasad så de inte låser in mig.
Ska faktiskt kontakta min psykolog igen.
Behöver prata, prata mycket och det känns som mina kompisar inte ska behöva ta allt.
Det är mycket tankar och funderingar som hela tiden snurrar.
Varför tar egentligen inte tårar slut?
Jag har gråtit varje dag i 18 dagar.
Inte jämnt men mycket.
Kan ligge hela nätterna och bara tänka:
Vart gick det fel?
Varför blev allt så här?
Hade vi kunna ta tag i saker tidigare och "fixat" det?
Varför skaffade vi barn om han inte klarar av det?
Kommer det alltid att kännas så här?
Hur lång tid ska det ta att komma över honom?
Vad gjorde han så speciell?
Jag älskar Alexander och kommer alltid att göra, han var det bästa som hänt mig.
Men det var väl mer än jag förtjänade.
Varför hitta en partner där allt stämmer.
När man kan fortsätta ha ett liv i olyckans tecken.
Hela mitt liv har jag haft lite problem, men vi har väl alla haft det svårt.
Jo, det är sant.
Men det är mer eller mindre lindrigt.
Det beror på hur stark man är.
Jag är stark och återhämtar mig alltid.
Det brukar inte ta så här lång tid bara......
Jag har en inbyggd sköld till mitt inre och förbi den kommer bara människor jag verkligen älskar.
Man märker det på att jag är villig att offra saker för dom.
Ändra vissa åsikter och principer.
Berätta allt om mig och min förtid.
Även min framtid som jag önskar den.
Jag är till och med villig att "fjäska" för att de ska förstå.
Jag förstår inte hur jag kunde låta dig passera denna gräns,
när du visade dig vara som de andra.
Just nu är jag en mycket olycklig människa.
Är glad jag är hemma för ingen kan se mig gråta.
Känner att så fort någon nämnar honom blir jag tår ögd.
Jag vill veta men kan inte då jag inte orkar prat om honom..................... |
|
18 april 2007
NERVÖS MÖTE
Ons 18 apr 2007 21:12
Relationer & Sex, 30 läsare totalt
|
|
Hej igen..
I natt kommer exet till stan.
Så imorgon ska han ha våran dotter hem till sig.
Jag har lovat att komma upp med hennes prylar hem till honom.
Jag är skit nervös för att träffa honom.
Jag är livrädd för att fasaden ska spricka.
Jag har lyckats riktigt bra nu att hålla modet uppe, verkat glad och nöjd.
Jag försöker verkligen, som sagt denna gång är det inte "bara" slut det är ÖVER.
På riktigt.
Det är tungt, jag vill både ha och samtidigt är jag skit besviken och riktigt sårad.
Jag undrar hur det ska bli att ha sex med en annan kille.
Har som sagt haft samma partner i nästan 4,5 år.
Det är LÄNGE.
Jag behöver nog ett ligg, det är lättare att förtränga / komma över då.
Den filosfin har jag alltid levt efter.
Max två till fyra veckor efter att förhållandet tagit slut ska du i säng med någon annan.
Det har fungerat hittils, men då har inte känslorna varit så starka.
trodde tårarna var slut men de bara rinner och rinner.
Jag vill inte träffa honom men fattar själv att det inte blir lättare med tiden.
Ibland, när stunder som dessa kommer kan jag inte låta bli att fundera:
tog han mig tillbaka bara för att ge mig hoppet och för att såra mig.
Men det var faktiskt jah som avslutade förhållandet, men han har blivit så knepig.
Hans känslor är säkert borta för länge sedan, det borde jag förstått.
Han vill jobba i norge fast han har en ljuvlig prinsessa här.
Hur kan man låta barnen komma i andra hand???
Tryggheten skyller han på.
Linsan trygghet och fader förebild, vart är den då???
Jag bara orkar inte mer.................
Jag är bara 27 år men har svårt att tänka mig ett liv med kärlek.
Just nu vill jag bara ta det lungt, känna lite på hur det är att vara singel och ragga lite..
jag var ut förra helgen och jag är inte avskräckt av killer/män än.
Numera känns det inte så onaturligt att bli raggad på eller att ragga själv.
Vet inte om jag är bra på det i och för sig, har som sagt inte fått någon i säng. Haha
Undrar hur det ska kännas när det blir närhet.?.?.?
Allt är svårt men bara lugn....
I`LL BE BACK..... |
|
10 april 2007
FUCK OFF AND DIE......
Tis 10 apr 2007 13:25 (Uppdaterad Tors 12 apr 2007 18:46)
Övrigt, 19 läsare totalt
|
|
I dag är en sådan dag......
Ni vet vad jag pratar om.
En dag som man bara önskar livet av alla bara för ATT.
Jag vaknade i detta tillstånd och just nu hoppas jag aldrig gå ur det.
Alla retar mig och jag vill bara gråta.
Min sorg har övergått i ILSKA.......AGGRESIVITET......
jAG HATAR ALLA FÖR VAD DE HAR GJORT EMOT MIG, JAG HATAR ALLA SOM NÅGONSIN HAR ÖPPNAT KÄFTEN OCH JAG HATAR ALLA SOM ÄR NÖJDA NU......
SOM SAGT FUCK OFF AND DIE....................
Mina barn bara gnäller men det är ganska logiskt när jag springer runt som ett åskmoln och hatar alla och lika fort faller i tårar.
Jag orkar verkligen inte mer.....
Känner att jag skulle vilja vara fri,,,, fri från allt........
Jag menar inte dö men bara få glida runt och sörja och studera alla människor.
Förmodligen om jag skulle få det privileget vet jag att jag bara super och bråkar.
Känns som att konstant fylla är svaret på mina bekymmer.
Alla som är vid sina sinnens fulla bruk vet att jag inte har svaret på alla frågor och speciellt inte hjärtefrågor.
Jag har riktig djävla hjärtsorg.
Det gör faktiskt ont på riktigt, fast inte bara i hjärtat utan i hela kroppen.
Har funderat på att skaffa mig ett ligg, men hoppas kanske innerst inne att han ska komma tillbaka.
Ändå så vet jag inte om jag VILL ha han tillbaka.
Jag är så besviken på att han ens orkar lyssna.
VARFÖR??????????????????????????????????????? ???????????????????????
Men han är tydligen själv så besviken.
Jag gjorde mina misstag men kan inte ändra dom.
Jag flyttade så ingen får för sig att jag är otrogen eller någonsin varit imot honom.
Jag skulle aldrig kunna va det mot Alex.
Nu i efterhand önskar jag nästan att jag hade varit det för då hade jag inte försatt mig i en situation att blivit sårbar.
Sårbar blir du bara när du släpper någon in på livet och det är då de hugger dig.
Även om du anar och misstänker att något är fel så gör det svin ont om du VERKLIGEN ÄLSKAR.
Nu tänker jag försöka bygga upp min sköljd igen och använda män som förbrukningsvara.
KK=knull kompis.
Det var verkligen en klippsk djävel som kom på det.
Varför bli sårbar när du ändå kan få det bästa av livet.
Äta kakan och ändå ha kvar den.......
MOHAHA MOHAHA MOHAHA |
|
9 april 2007
Ensam
Mån 9 apr 2007 09:08 (Uppdaterad Tors 12 apr 2007 18:44)
Föräldraskap & Barn, 20 läsare totalt
|
|
Så... Nu var det gjort igen.
Singel och ensam förälder.
Alexander och jag beslutade att vi inte orkar mer.
Hans mamma drog som vanligt i gång en hop lögner som hon bara spydde över Alex omedelbart han anlände till stan
Sen kom han till mig , sa givetvis inget då (för det är jobbigt att bråka på natten).
På morgonen innan Linsan kom till dagis var det igång.
Jag ska tydligen ringa mitt ex som är gift och har barn det senaste jag har hört.
Kunde även uppvisa specifierade telefonräkningar och där fantes inte ett ända nummer till danmark med....Hmmmmm
Sedan så langar jag alkohol bara till mindreårige......Malin tackar alla för den anklagelsen...
Nej så då tyckte vi det var bäst att skita i allt, eller det ville han inte heller.
Men han orkade inte mer, så då ska inte jag plåga någon.
Tog saken i egna händer, tackade för mig och lämnade tillbaka nyckel och ring.
Denna gång väntar jag inte, tänker han lyssna på allt skit och springa till mamma så för det vara så.
Jag klarar mig alltid på något vis.
Denna gång är det jobbigare än sist för jag tror inte att det någonsin kommer att bli vi igen.
Sist var jag osäker, och då löste det sig.
Nu är det klippt, jag har redan kontaktat soc så vi får papper skrivna.
Vi får väl se hur det går med Sofia i denna fråga.
Nu är jag ingen familj offentlig heller.
Ja ni, mina vänner. Livet är hårt och plågsamt.
I går låg jag i magsjuka också, började misstänka fyllesjuka men den borde varit där från morronen av.
Runt 12 snåret bara vred det om i magen på mig och sen var jag liggandes.
Men det är lungt för jag är super mamman, det är bara att lämna barnen ändå och åka på jobb.
Jag fick bara hem den ena, den yngste.
Men det gick bra, hon tittade på film hela dagen då är det bara höger näven som behöver röra sig lite, för filmerna kan hon byta själv.
Idag mår jag mycket bättre, lite slö bara men det blir så när du inte har ätit eller druckit på 1,5 dygn.
Måste snart in och duscha, tänker inte hamna i en depression igen.
Ska börja ta hand om mig mycket bättre.
Det måste man kanske som singel, så man slipper vara det hela livet.
Så min plan på att vara nyttig är kvar, bara tyvärr så blir det mer alkohol inblandat.
Jag vet att det inte är bra men det blir så när man vill ut mer.
Var på byz i helgen, han ser bättre ut på bild, men det var kul.
Trångt, svettigt och mycket folk.
Nej.....Veronica....Life goes on.................... |
|
29 mars 2007
Osäkerhet
Tors 29 mar 2007 18:08
Relationer & Sex, 17 läsare totalt
|
|
Jag är som sagt en gräsänka.
Ensam hela veckorna eller nu är jag faktiskt själv 10 dagar sedan är han hemma 4 dagar.
Det är ganska jobbigt med distansförhållanden.
Det var inte så här mitt liv skulle bli.
Jag är en rutinmänniska, gillar vissa mönster och fasta rutiner.
Mitt dröm jobb är ett vanligt 7-16 jobb.
En man med samma önskningar och samma intressen.
3 barn och en hyfsad ekonomi, jag behöver inte vara rik för att bli lycklig.
Tror att kärleken med tagande och givande är nog för ett rikt liv.
Vill ha en bling bling ring på fingeret innan jag har fyllt 30 och en vovve så klart.
Det är min Swedish dream.
Inte speciellt spännande men borde därmed vara möjlig att nå.
Jag blir 28 denna sommar och har knappt en förlovningsring på fingeret,
inga planer på att gifta mig.(tyvärr)
Man kan inte ensam bestämma om jag inte vill komplettera mig med mig själv och bara älska mig , låter jobbig att vara själv jämnt. (det är jag ändå).
För ca 1 år sedan krossades mina drömmar rejält.
Hela min värld rasade och jag började må sämre och sämre.
Fick som tur va sommarjobb så mina tankar skingrades.
Efter sommaren när jobbet avtog började tankarna igen.
Vi beslöt oss för att skaffa barn.
Efter några smärtsamma månader med ständig värk och krångel med menstruationer beslöt jag mig för att kolla om något var fel.
De skickade runt mig på llite undersökningar och efter 2 månader fick jag svaret.
Jag hade cystor, 2 stycken.
Men till min glädje var de bara ägg cystor.
De brukar spricka av sig själv annars kan de skrapa ut dom.
Fick även beskedet att jag var gravid.
Blev mycket chockad och glad men osäker.
Mina tankar på att lämna Alex började växa mer och mer.
Hans stöd under min svåra och nervösa period var långt under all kritik.
Han bara vägrade inse hur dårligt jag mådde och att jag verkligen hade behövt honom.
Det var en mycket svår period i mitt liv.
Jag gick in i depression.
Orkade inte göra något mer än absolut nödvändigt, i det ingik: laga mat, tvätta och sköta om barnen.
Min egen hälsa var inte särskillt viktig, jag duschade 2 gånger i veckan.
Orkade inte borsta håret, borstade bara tänderna om det smakade äckligt.
Beslöt mig för abort och genomförde en medicinsk sådan.
Det är svårt och jobbigt när man sjunker så lågt.
Tackar min stjärna för mina barn som tvingade upp mig varje dag.
Och givetvis mina vänner som vägrade släppa taget när jag försökte skjuva bort dom.
Utan mina vänner och barn hade jag gått under.
Efter mycket funderande tog jag beslutet att jag är endå själv, så då kan jag lika så gott bo själv.
Efter ännu ett bråk med hans mor flyttade jag på dagen.
Tömde huset på allt som var mitt och det innebar typ allt.
Jag hade ju ett komplett hem innan vi flyttade ihop och Alex har inte inredning som intresse så han hade inte köpt något.
Huset blev praktiskt taget tomt.
Ringde Alex och berättade vad som hänt så han inte skulle få totalt chock.
Han vissta att jag skrivit kontrakt men jag skulle inte flyttat förrän efter jul.
Det blev mycket jobb och stort pådrag.
Jag har som tur är en mycket stor kompis krets, vi var aldrig under 7 personer som bar och lastade.
Som mest var vi 17 stycken, och då går det fort.
Ibland kan jag känna att jag saknar huset, det var som vi ville ha det.
När jag nu åker upp i huset blir jag nervös och orolig för att svärmor ska komma.
Min svärmor är en historia för sig själv.
Det är något med mig som gör att jag drar till mig dårar ocg deras ännu mera stölliga mödrar.
Har verkligen haft problem med den sista.
Det var som tsunamin, lungt och skönt precis in i siste stunden då det bara raserar allt.
När jag blev med barn 1, jaha är ni säkra på det här, har ni råd.
Med barn 2, oj då det var väl inte med flit?
När jag skulle flytta och ville att hon skulle hålla sig därifrån, har inte jag rätt att vara i huset ska inte du heller vara där.
Då flyttade jag omedelbart.
Huset var då hennes, nu har Alex köpt huset och bilen.
Förstår inte riktigt varför, jag ville han skulle flytta till mig.
Han jobbar i norge och kommer väl alltid att göra det.
Just nu är jag i en tveksam period i mitt liv, kan inte besluta mig för vad jag ska göra med mitt liv.
Jag har som sagt en dröm som verkar vara omöjlig att nå.
Märkligt hur livet är när det inte blir som man tänkt sig. |
|
27 mars 2007
NU ÄR DET DAGS
Tis 27 mar 2007 19:32
Hälsa & Motion, 14 läsare totalt
|
|
Det är nu snart ett år sedan jag sist skrev....
Mycket tragiskt, tänk om ni vill veta vad jag gör..
Men nu är jag tillbaka och tänkte hålle er uppdaterade med mitt liv.
Jag är numera särbo och har varit det sedan 11 december 2006.
Var faktiskt singel ett tag också men det var en övergående fas.
Singellivet är inte för mig, har haft förhållande i över 4 år nu.
Till och från eftersom jag som sagt var singel ett tag.
Kan därför inte ragga och flirta vet jag inte heller hur man gör.
Efter ett tag i ett förhållande så flirtar man inte länger och raggningen är väldigt framåt.
Och då menar jag framåt iallafall för mig som är lite frispråkig.
Tror det skulle vara svårt att få någon i säng med kommentarer som:
Barnen sover........
Jag tänker ta en snabb dusch och raka mig så du inte får för långa hår i munnen.
Lust att smutsa ner min säng, har ändå ingen tid att byta på den.
Hör, hör du barnen det är bara att kliva av....
Nej därför får jag förlita mig på seriösa förhållanden.
Det enda jag gjorde under mina barnlediga helger var att supa,
inte det värsta men när man spyr och däckar hemma hos andra är det dags att lugna sig.
Nu är det snart sommar och jag håller på med en drastisk förändring i mitt liv.
Jag har nu haft en genomrensning i mitt psyke i några månader så nu tar vi nästa steg.
Ska börja på gym nästa vecka, går nu på pencillin...
Har varit upp och fått personlligt träningsprogram.
Ska lyfta skrot (tufft va) 2 gånger i vecka och promenera 1 timme 3 gånger i veckan.
Sen kommer jag att bli konstant trött och sliten till att börja med,
men sen blir jag piggast i kommunen.
Tänker hålla er upptaterade med mina otroliga framgånger.
HAHAHAHA |
|
BITTERFITTOR
Har kollat runt på lite foton och kommentarer på facebook.
Det verkar inte bättre än att min blivande make är ett barn eller att alla faktiskt ser på honom som liten.
Så med tanke på min ålder och livserfarenhet så måste ju jag då räknas som en pedofil.
Som släper detta stackars försvarslösa barnet till altaret och tvingar honom skaffa barn med mig.
Jag ooooo grymma syndare.
Fast efter lite lättare efterforskning så verkar "vännerna" mer gå under avundsjuka bitterfittor, som vi kallar de i värmland.
Familjen är en annan femma för är man uppvuxen ihop och alltid varit yngre är det klart man är "liten".
Mina barn kommer alltid vara relativt små i mina ögon.
Men kompisar som anser att giftermål är tragedi i samma ögonblick som de ändrar sin status från "har ett förhållande" till "singel" tycker jag är patetiskt.
Bara för att deras förhållande inte fungerar gång på gång så finns det faktiskt folk som hittar kärleken....
Så hoppas att ni får leva ensamma och att ni blir uppätna av era katter på ålderns höst FUCKERS.....
Vänner???
Jag fick mig en rejäl funderare igår om vänner...
Undrar om jag egentligen har några riktiga vänner som jag kan lita på i vått och torrt.
Jag har ett hyfsat umgänge, det har minskat mycket efter min depression, så där sållade det sig själv.
Alla människor klarar inte av att någon "går in i väggen", det blir tufft för dom att se en helt annan sida av dig.
För människor förändras genom hela livet på gott och ont.
Min nergång gjorde att jag fick lära mig att vännerna är få som står pall.
Men nu är jag ju mycket bättre kan ibland känna att jag vill ha något nytt utav livet,
det finns liksom inget mer att få ut av denna stad eller människorna i den.
Har märkt nu att jag har varit den stöttande pelaren som fixar och ordnar all i umgänget.
Fyllde ganska nyligen 30 år.
Altså runda, då förväntar man sig lite organisation och överraskningar.
Behöver inte vara elaka men åtminstonde att de visar att det inte kom som en djävla surprice att jag fyllde jämnt.
Men jag fick typ BE en kompis ta över insamlingen från mamma då hon inte vet vilka mina vänner är.
På riktigt så fick jag BE, det kändes ju inget knepigt alls....
Sen så var det vänner som inte gav mig något alls.
Jag kräver inte mycket men fyller du 30 kan de väl spara ihop en 50 lapp åtminstonde bara för att vara med.
Men tyvärr, jag fick 900 kronor och då var 400 kronor från familj.
Så slutsatsen är att jag har 5 vänner som tyckte det var värt att fira mig. TACK FÖR DET.
Fast en annan gav mig faktiskt något mer värdefullt.
Sin tid att lära mig att sminka mig snyggt inför stundande bröllopet och sminket som behövs för det... Tack min namne.
Och för att spä på allt så tänker jag gnälla mer.
Jag har även ett bröllop på tapeten.
Jag ska gifta mig den 26 september.
Upplyste således mina vänner om att ni kan få hitta på något/ ha möhippa för mig på marken.
Trodde jag verkligen på det själv eller.
Det blev inget, min brudtärna festade inte ens med oss för hon tog på sig jobb istället.
Jag ska gifta mig och har inte ens vänner som vill göra något då heller.
Så det märks att jag alltid har varit den som hittar på och genomför saker.
Men det är sååå skönt att veta för det finns inte en chans i helvete att jag kommer anstränga mig för någons speciella dag igen. NÅGONSIN...
Ock förvänta er inte att få något av mig heller för jag ska flytta så fort jag kan....
Då kanske ni saknar mig och inser vem som håller ihop detta...
Så kalla mig gärna karlssons klister....
Ps. Imorgon kommer allt kännas bättre så ta inte detta personligt....
(Om ni inte känner att ni behöver ta åt er)
Roadtrip...
Hejsan.
Nu har Jimmy och jag äntligen kommit hem från tyskland.
Vi gjorde en 24 timmars dår tripp för lite alkohol inhandling.
Det är skönt att ha det gjort för det känns som bröllopet kommer med enorma steg och jag inte är halvklar än.
Har börjat på allvar med programmet och försöker fixa det sista.
Det känns som det är en miljon grejjer kvar att göra men det är det ju faktiskt inte.
Det är förmodligen mina bröllopsnerver.
Måste fixa lite men jag återkommer senare.
