Tycker just nu att typ alla mina bloggar är om relationer och sex.
Hela mitt liv cirkulerar kring mina bekymmer, tankar och besvär.
Mitt bekymmer nu är mitt ex (fortfarande) som är ute och raggar fitta 01.30 på en natt till lördag med min dotter på 2 år i bilen.
Jag tycker inte att det är normalt, om barnen inte somnar kör man inte ute på nätterna på helger.
Undrar vad faan det är för tjej, som inte reagerar på detta.
Men enligt Alex då så är det en kompis sedan skola, som har varit utflyttad från stan.
Det har aldrig varit något, det är inget och det kommer aldrig att bli något.
Vi är kompisar, och det måste jag få ha, du har många.
Det är hans reaktion på tjejen.
Jaja det har man inte hört förr, eller hur.........
Men det har jag lovat, kommer han om några månader och de har "HITTAT" varann då.
Då ska jag egenhändigt sitta inne länge för grov misshandel.
Fick idag även höra rykten om att han var otrogen mot mig i Kristinehamn.
Men det viste sig inte stämma med tids perioden. Tack och lov.
Hur kan man bli såhär, det är inte likt mig att ha sådana här bekymmer.
Trodde jag skulle ragga fett i helgen, men nej jag var trött och la mig tidigt.
Jag orkar inte med något, men han verkar inte ha samma bekymmer som mig.
Som sagt ut på stan 01.30 med en ny tjej.
Jag ska faan ta reda på vem det är......
Jag är nu på dag 18 utan sex.....JOBBIGT.....
Undrar om han kan säga samma sak??????
Jag vill tro det men är mycket osäker och det blir inte bättre nu när jag skickat sms till honom som inte går fram.....
Skulle vilje höra hans röst....
Höra om han verkligen älskat mig eller om han kännt sig osäker sista tiden....
Om han verkligen bara är kompis med denna tjej.
Svartsjukan äter upp mig innifrån......
Jag älskar honom men vill inte ha honom, litar inte på han...
Han litar inte på mig heller så allt är kört.
Livet är jobbigt.
Förhållanden är jobbigt, man bara tuggar och tuggar för att var säker.
Hur kan man egentligen vara säker når man ändå inte litar på dom?
Nu gick sms:et fram men han svarar inte.
Jobbigt med väntan, hur kan man bara skita i en människa så här.
Han förstår säkert att jag bara vill "tjata" för det är det vi tjejer gör när vi frågar.
Det är sant för vi frågar alltid mer än en gång.
Mina barn sover..... det innebär mer tid att bekymmra sig på.
Jag hatar tystnaden och lungnet, det bara tränger sig på och ger mig ångest.
Min panik ångest är mycket lungnare nu, sällan jag får anfall så jag tror jag ska dö.
Jag måste visa upp en hård stark fasad så de inte låser in mig.
Ska faktiskt kontakta min psykolog igen.
Behöver prata, prata mycket och det känns som mina kompisar inte ska behöva ta allt.
Det är mycket tankar och funderingar som hela tiden snurrar.
Varför tar egentligen inte tårar slut?
Jag har gråtit varje dag i 18 dagar.
Inte jämnt men mycket.
Kan ligge hela nätterna och bara tänka:
Vart gick det fel?
Varför blev allt så här?
Hade vi kunna ta tag i saker tidigare och "fixat" det?
Varför skaffade vi barn om han inte klarar av det?
Kommer det alltid att kännas så här?
Hur lång tid ska det ta att komma över honom?
Vad gjorde han så speciell?
Jag älskar Alexander och kommer alltid att göra, han var det bästa som hänt mig.
Men det var väl mer än jag förtjänade.
Varför hitta en partner där allt stämmer.
När man kan fortsätta ha ett liv i olyckans tecken.
Hela mitt liv har jag haft lite problem, men vi har väl alla haft det svårt.
Jo, det är sant.
Men det är mer eller mindre lindrigt.
Det beror på hur stark man är.
Jag är stark och återhämtar mig alltid.
Det brukar inte ta så här lång tid bara......
Jag har en inbyggd sköld till mitt inre och förbi den kommer bara människor jag verkligen älskar.
Man märker det på att jag är villig att offra saker för dom.
Ändra vissa åsikter och principer.
Berätta allt om mig och min förtid.
Även min framtid som jag önskar den.
Jag är till och med villig att "fjäska" för att de ska förstå.
Jag förstår inte hur jag kunde låta dig passera denna gräns,
när du visade dig vara som de andra.
Just nu är jag en mycket olycklig människa.
Är glad jag är hemma för ingen kan se mig gråta.
Känner att så fort någon nämnar honom blir jag tår ögd.
Jag vill veta men kan inte då jag inte orkar prat om honom..................... |
