Virripedia

Vi var på bröllop i lördags.
Min bästa kompis gifte sig med en underbar tjej.
Är otroligt lycklig för hans skull, han kunde verkligen inte fått bättre någonsin.
Hon var en jättevacker brud, ett levande bevis för att det inte behöver vara en brudklänning.
Nu är ifs hon gravid så det är väl inte det lättaste.
Det var en mycket kort cermoni men det blev ju som det skulle...
Hade riktigt trevligt och roligt på sammankomsten.

Men (det är oftast alltid ett men).

Det får en ju att börja tänka på sitt eget som inte är för långt bort.
Blev faktiskt riktigt nervös och fundersam.
De två är ju som gjorda för varann, jag tror ju att Johan och jag också är det.
Men man vet aldrig.
Det är faktiskt ett beslut för livet (hoppas jag).
Jag vill verkligen att detta ska vara rätt.
Tänk om jag bara vill att det ska vara rätt för att han är en underbar människa och helt ljuvlig mot mina barn.
Sen kanske det inte är min själsfrände.
Man vet aldrig vad länge känslor varar och gränsen mellan kärlek och hat är verkligen hårfin.
(Talar av erfarenhet, men det tar jag en annan gång.)
Kan dock inte se för mig att jag skulle kunda hata Johan men det finns inga garantier på något.
Tänk om han blir helt fuckt up efteråt.
Tänk om han bara har spelat ett spel för att bli säker,
för efter vigseln är man ju fast.
Men nu är ju inte detta 1800 kallt utan det finns alltid sociala lösningar,
så man blir ju aldrig beroende av människor och försörjning längre.

Ångest, ångest, ångest.
Det är förmodlingen många som tänker såhär inför ett bröllop. (hoppas jag).

Det är i själva verket jag som blir helt fuckt up...