Virripedia

Jag blev spådd igår och som det har varit de sista åren så står det mycket om förnyelse och svek.
Måste komma över gammalt och står kvar stark.
Tydligen så klarar jag mig genom det mesta med äran och skinnet i behåll ;)
Trots svek och orättvisa behandlingar.
Jag förstår ju vad det handlar om (tror jag).
För jag är fortfarande mycket besviken och oförstående på mitt ex.
För att göra en MYCKET lång historia kort så har alla mina flickor olika pappor.
Och ettan är en hängiven pappa som verkligen ställer upp och älskar sin dotter över allt.
Vi är även mycket bra vänner och samarbetar hur bra som helst.
Tvåan är en helt annan historia.
Trots 4,5 årigt förhållande, planerat barn och ett bra förhållande så är allt ologiskt i bott.
Eller var det kanske bara min illusion att allt var fungerande?
För folk blev chockade när vi separerade för inget verkade vara fel.
Vi flyttade isär pga lite distans och paus.
Men förhållandet pågick tills han hade en ny i Norge.
Om han nu inte hade en annan hela tiden.
För numera bara flänger han mellan allt och sviker tjejer hela tiden.
Så på något sjukt vis hoppas jag att han alltid varit så,
för tänk om han blev så vrickad efter ett förhållande med mig.
Jag är fullt medveten om att jag inte är den lättaste att leva med och att även jag har mina fel och brister.
Jag känner att det är så mycket saker som jag skulle vilja ha logiska och ärliga svar på.
Fast vem vet om jag litar på svaren för förtroendet är helt borta.
Så egentligen så vet jag inte vad det skulle hjälpa.
Men mitt största problem är hur kan man inte vilja ha sina egna barn.
Är jag unik som sätter mina barn i första hand ALLTID.
Jag har ju som sagt 3 och de är min värld.
Jag känner mig lycklig för att det förhållandet tog vägen dit det gjorde,
annars hade ju inte Johan varit i mitt liv nu.
Och Johan är verkligen min kärlek men det känns som det ligger mycket mer i mitt bagage än i hans.
Vi är på helt olika erfarenhets nivåer i livet.
Tänk om han känner att hans bagage är för lätt, och vill känna på livet lite.
Då blir det som med Alexander en gång till.
Jag tror att det är därför han blev knäpp för att han var för ung när vi blev tillsammans.
Visst självklart hade nog knarket en del med prioriteringarna att göra också.
För jag hoppas att han aldrig kom i närheten av min ängel påtänd.
Kanske var det därför han sa ifrån sig allt för att han inte visste vad han skulle göra med kraven.
Han kanske förstod att hon skulle få det bättre utan han.
Men jag har sett mycket bättre exempel på sådant i min närhet.
En kompis har även hon en flicka med en kille som har haft lite problem med knark.
Han var djupt nere i perioder, tog även sprutor.
Under de perioderna hade han inte umgänge med dottern,
men därimot så visste de att han verkligen brydde sig om sin dotter.
Han ringde alltid när han var i skick till det och hälsade på när han var ren nog till det.
Det är vad jag kallar engagemang och rätt prioriteringar.
Fast man kanske måste ha en viss självkännedom och självkännsla för att våga erkänna sådana brister på sig själv och faktiskt prioritera efter de.
Jag tycker iallafall att denna killen är beundransvärd och stark i sina livsval.
Önskar att Alexander kunde varit lika stark och tuff så han vågat kämpa för sin dotter.
Istället så bara sa han ifrån sig allt.
Och jag menar Allt.
Begärde inte ens umgänge någonsin med henne.
Det är väldigt svårt att försöka förklara detta för Linsan.
Hon kommer fortfarande ihåg honom och minns vissa saker.
Inte mycket tack och lov eller tyvärr för henne kanske.
Det är så djävla svårt att släppa allt när man inte förstår logistiken i något.
Om allt skulle varit förståligt så hade det varit lättare för mig och min älskade familj.