Virripedia

Tjatter från en 5 barns mamma som är i sitt nya 30.

Passion

Ibland funderar man.

Vart hittar man passionen?

Johan o jag har haft drastiska svängningar i typ 2 år.

Värst var det för nästan 2 år sen.

Da var vi på g med skilsmässa och jag ville tillbaka till fastlandet.

Jag avskydde hela livssituationen.

Jobbet med att hitta tillbaka var inte lätt.

Krävdes mycket stöd och hjälp så vi verkligen fick tid för varann och endast varann.

Hitta tillbaka till det vi föll från till att börja med.

Riktigt så är det inte nu.

Vi bråkar inte, finns inget.

Pratade lite igår kväll, känner ingen passion utan mer som en bra vän. 

Hur hittar man tillbaka då?

Vill man försöka att hitta tillbaka när det känns som allt som går att få ur förhållandet är slut?

Fast nu har jag ingen drastisk längtan att flytta tillbaka utan nu vill jag pendla och ha kul.

Barnen har det bra här och när jag jobbar och träffar andra vuxna människor så hinner jag knappt med fritid så nöjer mig med de vänner jag har på telefonen och saknar de på avstånd.

Kanske rädsla att inget blir sig likt iallafall om jag flyttar tillbaka.

Hela min livssituation är ju helt förändrad.

Jag har ju fullt upp med 5 barn och förhoppningsvis mer arbete.

När ska jag ha tid att träffa mina vänner? fast nu brukade mitt boende vara en trevlig samlingspunkt.

Vi var storkonsumenter på kaffe o bullar periodvis.

Saknar er mina älsklingar, ni speciella människor som gjorde dagarna värda att genomlida ;)

Dags att släpa klätteraporna till dagis och fortsätta tvätta.

Svär på att ingen kan sortera, tvätta och vika som mig.

Jag är fan kung på att hålla hyfsat hygieniskt rent på turbo tid 

Every fucking day.

Allt för att få vila den gamla blekfeta röven i soffan med paddan.

Tänker på dig det vet du!! Mycket utav det du skriver är ju nått man känner igen sig i. Du är inte ensam. Med vad kan jag hjälpa dig med mer än tankar?
Kram